Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Nyhetsbrev nummer 6 2020

 

                                               Fly-In Idre 2020

Årets SSA Fly-In har nu hållits i Idre den 21-23 augusti. Ett utomordentligt trevligt arrangemang. Vädret är dessvärre en ganska lynnig medarrangör och var på lite dåligt humör just den här helgen. Detta gjorde att flera anmälda deltagare beslutade sig för att stanna kvar på hemmasjön. Att inte flyga i marginellt väder är ALLTID ett bra beslut – Respekt!. Att vi fick teknik på vår 185:a (fjädern på starter adaptorn gick av) kvällen innan och blev nödgade att åka landvägen med bil, var lite av en besvikelse. Att ordförande, Filip Nilsson, också hade tekniska problem med sin Maule gjorde att det tyvärr bara blev 3 flygmaskiner som prydde stranden. En Skylane (SE-VOG) en tysk Husky på amphibieflottörer  (D-EKPK) och en 206:a (SE-LVP). Dessutom anlände en landbaserad Phoenix motorseglare (OK-YUA75) som landade på Idre flygplats.

Mats och Chris Berglund stod som värdar och hade skapat ett magnifikt arrangemang, med en mottagningskommitté som transporterade deltagarna till Sporthotellet i Idre och efterföljande pizzalunch/middag och landningsöl i hangaren på flygplatsen. Flygsnacket fortgick sedan långt in på kvällen.

Chris var ground operations manager när vi kom till flygplatsen och tog hand om incheckning, security och givetvis tax free. Allt som fanns i avgångshallen när linjetrafiken till ARN lades ner 1999, fanns kvar och har satts i fungerande skick av Berglund och hans medarbetare. Eller nästan allt, tax free sålde numera bara tröjor , T-shirts och andra SSA nödvändigheter.

Trafikledartornet var i skick som när sista AFIS tjänstemannen lade ner headsettet efter sitt arbetsskift, t.om ”stripparna” och bandinspelningarna från Holmström Air sista flygning var kvar. Vindmätaren hade renoverats, radioapparaterna stod på tur för 8,33 uppgradering Molnhöjdsmätaren stod nu på tur för byte av elektroniska inälvor. All utrustning var av trafikflygplatskvalitet och standard, om än från 80/90 talet. Banan nylagd med 1580 meter vacker asfalt (bara flygnördar kan tycka att 4,5 hektar asfalt är vackert…), banbelysning, VASI, cirklingljus. Om man vill ställa in sin flygmaskin för nattsömn finns en gigantisk hangar med värme. Allt detta åstadkommet genom ideellt arbete, kreativa idéer och eldsjälar (Mats och Chris m.fl.). Något för andra kommuner med slumrande och förfallande flygplatser, att ta efter.

Lördagens program var att besöka en renskötande samefamilj, Peter och Helena. Efter en kortare busstur i riktning Grövelsjön och introduktion, så var det dags för närkontakt med ”riktiga” vilda renar. De som var riktigt tuffa vågade t.om mata dem direkt ur handen. Inte kanske som att mata ett lejon men ändå, renar är sällsynt godmodiga och mysiga. Nu kanske de här renarna var speciellt utvalda, de gick nämligen på typutbildning till flockledarbehörighet. Peter och Helena hade en outsinlig källa av traditioner och berättelser att ösa ur, vilket de gjorde med den äran. Bara det var värt hela resan!

Mat är ett återkommande behov och efter ytterligare en kort busstur och promenad rakt ut i vildmarken, så blev vi inbjudna i familjens stora tipi, ett tält (stooort) med eldstad i mitten. Mycket rökigt inne, vilket även Peter tyckte varefter han med  några snabba handgrepp och ett par vedträn vädrade ut röken på en grisblink. Lena hade förberett en trerätters lunch med traditionella samiska rätter.Ren, kryddor från vildmarksskafferiet och kaffe med torkat renkött. Himmelskt gott.

Efter en detour till Grövelsjön för inspektion av landnings-och tilläggningsplats och lite fjällnaturspaning, tillbaka till Idre lite vila och en ”galamiddag” på sporthotellet. Kvällen blev både livlig och gemytlig.

Söndagen var fri och tanken var att vi skulle plocka hjortron men som lite oturligt hade brådmognat redan veckan innan. De fanns fortfarande kvar i mer höglänt terräng men vädret fortsatte på sitt lynniga humör, så det blev lite för naturnära för en stadsbo som jag.

Slutligen vill jag bara säga att ni som inte kunde vara med i år – missa inte nästa Fly-In !

Nedtecknat av Robert Wagner utifrån minnet. Alla felaktigheter som smugit sig in är inte mina, utan kan skyllas på mitt minne, som ibland tar partiellt semester.

Än en gång ett jättetack till Mats Chris och Michael Berglund, Peter och Helena Andersson samt alla ni andra som var med och arrangerade SSAs Fly-In.

 

 

Luften suger, lunch och landningsöl

Pizzafabriken

Stilstudie Don PizzaMaestro in action

Björn Andersson agerar AFIS och check in

Security Dog på alerten, vakar över allt och alla

Samefamiljen Anderssons butik

Helena berättar om samisk mattradition

                             MENTAL PREPARERING - ViKTIGT

Sen skulle jag vilja påminna om en VIKTIG säkerhetsrutin. Jag vill aktualisera den med anledning av ett mycket tråkigt och tragiskt totalhaveri med en Skylane UL för någon vecka sedan. Som informationen ser ut idag skedde start från sjö, med motorstopp på låg höjd. Försök till sväng tillbaka, stall och ingång i spinn med nästan vertikalt nedslag och totalhaveri.

Vid start, glöm inte att mentalt preparera er för engine failure. Innan pådrag (varje start) tänk på detta:

  • < 1000 ft sänk nosen till best glide speed landa rakt fram och styr undan för hinder
  • Om sjön inte är väldigt kort, bygg fart till Vy efter lättning och stig vidare med Vy. Ger marginal om motorn stannar.
  • Ha alltid en reservplan för motorstopp, vart tar jag vägen om det händer.
  • Och kom ihåg, flyg flygplanet. Det är alltid bättre att landa även i skog, än att spinna ner i marken.

GÖR NÖDCHECKLISTAN (ENGINE FAILURE) TILL EN RUTIN VID VARJE START!

 

                                       Kärringön 2016

En lite sent inkommen (inte skribenternas fel, snarare redaktörens...) men nog så viktig artikel om en underwater egress course som både kustbevakning polis m.fl går igenom. Tack Chris Berglund och Lotta Wagner för att ni delade med er av upplevelsen.

Där stod vi på kajen, Lotta Wagner och jag Chris Berglund, som för redan över 3 år sedan hade bestämt oss !

Det var på Konferensen med Viking Line 2013 som vi hörde en hårresande historia om hur man i mörkret skulle ta sig ur ett sjöflyg som hamnat upp och ner i vattnet. Jag frågade runt hos medresenärerna och det var Lotta som nappade på att vi som inte var piloter också skulle göra denna övning i vatten. Nog fanns det många tankar under tiden om att detta vågade vi nog inte. Som att få vatten i öronen, näsan eller värst av allt inte ha luft till att inte kunna ta sig ut!

Det tog 3 år – men det berodde inte på oss - det var företaget som rekonstruerades och återuppstod. Men nu blev det av tack vare att vi, Lotta och jag, blev anmälda av våra män, Mats Berglund och Robert Wagner, som av Stig Aggevall och Christer Leinehed tagit initiativet att samordna denna kurs för just själva Sjöflyg-föreningen.

Väl på Kärring ön var vi 8 piloter och två medföljare, Lotta och jag! Men oavsett erfarenhet och vana så var nog vi alla lika osäkra, nyfikna och lite nervösa. Bäst av allt var att vi alla mer eller mindre kände varandra!

Efter inkvartering i lilla hotellet med härliga sängar i superfräscha tvåbäddsrum med egen dusch samlades vi för en kort genomgång av eminente Mats Mellberg.

Tack Mats Mellberg för din pedagogiska och lugna information om vad som skulle komma och hur vi tänkte och skulle tänka och att du fick oss att vädra allas vår osäkerhet och undran!

Nästa morgon efter en härligt god middag och en natt med många drömmar möttes vi i hallen där vi skulle sättas på prov!

Första övningen var att lägga oss på mage och hålla andan. Innan fick vi gissa hur länge vi trodde vi skulle klara att hålla andan. En minut eller mer trodde de flesta –  Jag klarade 17 sekunder, de andra klarade lite längre men …..  inte var det över en minut inte!

Sedan lossnade det lite och vi började bli varma i kläderna!

Nu skulle det tränas i ”sitsen”. Vi var fastspända i sätet och kamrater höll i stolen sedan sänktes vi ned i vattnet en och en och snurrades runt. Nu var det dags att ta sig ut! Spännande men åh så nyttig erfarenhet

Nu kom mandomsprovet! In i en liten undervattensbubbla där vi satt 4 med instruktör. Fastspända sänktes vi ner under vatten, snurrades runt 180 grader och efter att Mats-Instruktören- räknat klart, minst 1 minut kändes det som, så skulle vi ta oss loss och ta oss ut alla på en gång!

Det som var tricket och gav mest lärdom var att i denna trängda situation komma ihåg att hålla andan, hitta öppningen på bältet, känna sig fram till dörren, öppna densamme och få grepp om vad som var upp! Det var med stor befrielse vi tog första andetaget! Åh vad vi var stolta efter detta!

En annan övning som gav respekt för både hav och de som befunnit sig i livflotte, var att själva ta oss in i livflotten från vatten!  

Först av allt, kom ihåg att vi befann oss i en lugn bassäng med varmt vatten och det var ljust! Hur mysigt som helst 

På med otympliga flytvästar á la som finns på livräddningsbåt/fartyg så vi alla blev som valrossar. Hopp i vattnet och så upp i livflotten! Här var det ett kraftprov som hette duga då vi med blöta, trötta händer skulle ta tag i tunn tamp och häva oss upp i flotten via liten repstege! Utan hjälp av medflytande kamrater hade det aldrig gått! En spänstig ”en” kom först upp i flotten och alla hjälpte alla upp i flotten! Att förflytta sig i flotten med blöta kläder och trötta lemmar för att bereda plats för nästa var svårare än vad man kunnat tro! Vi blev sååå  utmattade av detta lilla moment!

Vi var i en flotte för 12 personer – vi var 10 och det var trångt!!!!

Det är bara att inse när det gäller, så är naturen skoningslös!

Erfarenheten efter denna kurs med alla olika bakgrunder, flygplanstyper var/är:

Se igenom ditt plan – var kan man ta sig ut? Hur tar jag mig ut som passagerare?

Hur kan jag anpassa evakuering till mitt plan och mina medföljare! Gör följande genomgång innan varje flygning:

  • Vilka utgångar finns
  • Surra fast allt – inget löst
  • Genomgång av hur man tar sig ut: Vänta tills planet har stannat!
  • Håll med armen närmast din dörr om din motsatta axel. Den fria handen håller fast i sätet rakt ned. Följ med handen längs med bältet till du når låset och kan lossa bältet. Följ med handen närmast din dörr längs med ditt ben och knä till dess du når dörrkarmen och kan följa med kanten till dörrhandtaget. Öppna dörren och ta dig ut.
  • Stanna kvar vid planet tills hjälp kommer.
  • Håll värmen. Ha mössa på! Bart huvud = energi och värme tjuv!

Vi kan ju inte gardera oss med alla hjälpmedel men vi kom fram till 4 punkter som vi ansåg vara viktigast på listan:

Inget löst i planet – du får bara med det du har på dig –

  • Ficklampa/liten nödraketsbehållare kan fästas med kardborre på din flytväst
  • Liten reservsyrgastub för ca 60 sek kan också fästas på flytvästen
  • Fickkniv att kunna skära upp bälte med – ha i fickan lättillgängligt
  • Mössa.

Sammanfattningsvis tror vi att denna kurs borde vara obligatorisk för alla som genomgår en flygutbildning! Säkerhet framför allt! Kunskap ger mer trygghet.

Safe flight !

Hälsar

Chris Berglund och Lotta Wagner

 

 

Under vattnet kom ut nu!

Fokus - var är dörren?

Djup inandning - koncentration

Första andetaget i frihet

Livflotte för 12 personer

Här har vi vårens nyhet - den nätta flytvästen, med Lotta som modell

Intresserade kursdeltagare

Mats Mellberg, bästa pedagogen

Tack Mats för skjutsen till fastlandet, och en riktigt bra kurs

Sanna "blir nog inte så farligt - eller?

Foto; Chris Berglund Robert och Lotta Wagner

Ansvarig utgivare: Filip Nilsson, ordförande SSA, 0706-084 100

ivoclack@gmail.com

Redaktör: Robert Wagner, 0709-647 637

flygrobert@gmail.com

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.