Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 6/2017

Välkommen till det sjätte nyhetsbrevet i år från Gård & Djurhälsan FÅR!


Alternativ till halm som strömedel

Nu är det brist på halm på grund av den regniga hösten.

I skriften ”Ströguide för nötköttsproducenter” presenteras ett antal strömedel som kan vara intressanta alternativ eller komplement till halm.

Skriften kan beställas här.

Välkommen på kurs!

 

Nu har vi flera kurser på gång runt om i landet!

Välkommen in och kika i vår kurskalender!

Fårens parasiter under stallsäsongen

Låt inte parasiter som följer med in på stall fortsätta störa högdräktiga tackor och sluttillväxande lamm. Även om de allra flesta av fårens parasiter bara smittar när djuren är på bete, bör vi tänka på att parasiter kan finnas kvar inuti djuren under stallperioden.

Läs mer här!

Håller din bagge/tjur måttet?

Varje år drabbas flera besättningar av tomma hondjur, och en del av dessa skulle kunna undvikas om man kikade lite närmare på baggens/tjurens fertilitet innan betäckningssäsongen börjar.

Genom att titta, känna och mäta testiklarna på tjur/bagge kan man få en uppfattning om hur det står till med fertiliteten. Läs mer här!

Smittskyddsaspekter vid inköp av djur

 

Inköp av djur är den vanligaste orsaken till att sjukdomar sprids.

Det finns olika aspekter på varför du noga bör tänka igenom dina inköp av djur och några handfasta råd för att undvika att köpa in smittsamma sjukdomar.

Läs mer här!

Lammrådgivare Theo den Braver

Två nya projekt på gång!

"Best Practice" och "Erfa-grupper Lamm" är två nya projekt.

Lammrådgivare Theo den Braver är projektledare för båda projekten.

Läs mer om Best Practice!

Läs mer om Erfa-grupper Lamm!

Bild på scanning

Ekollonförgiftning hos får

Nu på hösten får vi många frågor om ekollonförgiftningar på nötkreatur och får. Frågor om dos och giftighetsgrad brukar dyka upp.

På hösten när ekollonen är bruna och mogna är de mindre giftiga än när de är gröna. Även ekbladen är giftiga och liksom ekollonen mest giftiga på våren eftersom innehållet av det giftiga tanninet är som högst i både blad och ollon då.

Läs mer här!

Undersökning av genetisk resistens mot Scrapie

Malin Bernhard
Här är det djurhälsoveterinär Malin Bernhard som tar prover.

På uppdrag av Jordbruksverket har vi nu tagit totalt 100 st blodprover på baggar vid gårdsbesök och vid baggauktionerna i Vattholma, Jönköping och Visby.

Proverna undersöks med avseende på genetisk resistens mot scrapie. Är din bagge provtagen kan du maila till idisslaregris@jordbruksverket.se efter årsskiftet och få resultatet av provtagningen. Ange id-nummer och ras.

Förbättra ditt grovfoder och tjäna pengar

Överlag så är ensilagekvaliteten ganska låg i år. Många har problem med riktigt låga näringsvärden på sitt grovfoder. Hur skall jag göra för att få ett ensilage/grovfoder som är bättre nästa år?

Läs mer här!

Fredrik Engström medverkar i digital köttskola


Svenskt Kött lanserar en digital köttskola med grundutbildningar för medarbetare inom dagligvaruhandeln. I köttskolan medverkar Gård & Djurhälsans Fredrik Engström.

Läs mer här!

Maedi Visna och Caprin Artrit Encephalit – en uppdatering

Annelie Hellström, fårhälsoveterinär

   

Maedi-visna förekommer i fårländer över hela världen. Första fallen av maedi-visna upptäcktes i Sverige 1974 på slakteriet i Kalmar. Sedan 1993 har antikroppar mot maedi-visnavirus påvisats i drygt 600 besättningar. Fortfarande inträffar fall av sjukdomen i Sverige.  

Sjukdomsbeskrivning
Maedi Visna (MV) är en virussjukdom som drabbar får och get (getens variant kallas CAE - Caprin Artrit Encephalit). Sjukdomen kan ge flera olika symtom beroende på vilket organ som angrips. Ofta angrips lungorna hos fåren men även det centrala nervsystemet kan drabbas vilket då ger vinglighet. Kronisk avmagring är ett annat vanligt symtom och även leder och juver kan angripas med inflammationer som följd.

Inkubationstiden är lång och kliniska symtom ses sällan på får under tre till fyra års ålder.

Viruset sprids via råmjölk, mjölk, blod, saliv och noskontakt. Spridning via noskontakt är mindre effektiv och tar vanligen längre tid. Spridning från tacka till lamm sker både via råmjölk, mjölk och direktkontakt så den spridningsvägen är vanligast. Virus kan också spridas indirekt via kläder och redskap.

Viruset smittar effektivt från moderdjur till avkomma.

Namnet kommer från isländskan och Maedi betyder möda vilket beskriver andnöden som ofta ses när lungorna angrips. Visna i sin tur betyder tyna bort, skrumpna ihop, vilket beskriver den typiska avmagringen.

MV är en sjukdom med ett långsamt förlopp som kan förekomma dold i besättningen under lång tid för att efter några år orsaka påtagliga kliniska effekter. I ett tidigt skede förväxlas ofta sjukdomen med exempelvis parasitproblem, underutfodring, naturligt åldrande och liknande pga den kroniska avmagringen.

Det är ofta svårt att som djurägare känna igen sjukdomen om den inte ger mer tydliga symtom såsom svullna leder och hälta. Eftersom den ofta visar sig på äldre djur misstar man ofta avmagringen som ett symtom på andra problem såsom tänder eller dylikt. Även hostan som ofta visar sig vid stress (tex. klippning eller annan drivning av djuren) misstas ofta för lunginflammation av annan anledning än just Maedi Visna.

Symtomen kan vara svåra att skilja från exempelvis naturligt åldrande. Tackan på bilden är tretton år gammal. Foto: Lillemor Bylund.

Påvisande av infektionen i ett tidigt skede är viktigt för att kunna bekämpa den och därmed förebygga smittspridning inom och mellan besättningar.

Sjukdomen är obotlig och tillgång till vaccin saknas.  

Maedi Visna är idag ovanlig som sjukdom i Sverige och detta mycket tack vare ett välfungerande kontrollprogram där många av landets fårägare är anslutna med sin besättning.


MV/CAE-Programmet
Kontrollprogrammet som utformades 1993 har kraftigt minskat förekomsten av klinisk sjukdom i landet samt skapat mycket goda förutsättningar för en MV-fri livdjurshandel i Sverige.

Antalet anslutna besättningar ökar konstant. Vi uppskattar med underlag av tillgänglig statistik att drygt 60 % av landets får finns i MV-fria besättningar idag. Sedan kontrollprogrammets början har antalet infekterade besättningar bland de okontrollerade gått ned från en på tolv till en på hundra. Detta kan dock snabbt komma att ändras om otestade livdjur börjar flyttas runt mellan besättningar.

Förekomsten av getens motsvarande virusinfektion CAE är betydligt högre jämfört med fårens MV. Det är svårt att säkert veta hur hög andelen är i okontrollerade besättningar men en uppskattning är att det kan vara så högt som 15%. Virus anses kunna spridas mellan djurslagen och getterna utgör alltså en riskfaktor för återinfektion av fårpopulationen. Därför har vi sedan några år tillbaka med getterna i programmet.


Att gå med i programmet
För att gå med i programmet behöver man fylla i ansökningshandlingarna som finns på vår hemsida (eller ring bara så mailar eller skickar vi ut dem) och skicka in dem till oss.

Vid uppstart av en besättning med fria djur så kan man ärva deras status OM man själv går med i programmet. Man måste alltså ha fyllt i ansökningshandlingarna och skickat in dem för att få ärva statuset. Detta beror ffa på att man i Förbindelsen skriver under på att man tagit del av och tänker följa de regler som finns för programmet. Annars skulle djuren i praktiken kunna utsättas för smittorisker som inte vi känner till trots att de var fria i sin förra besättning.

Om man går med i programmet med en besättning som inte är provtagen tidigare så börjar man från början med årliga provtagningar. Om proverna är negativa (alltså inga antikroppar mot MV eller CAE finns) tilldelas besättningen ett M-status (M1, M2, M3 och MV-fri) för får och C-status (C1, C2, C3 och CAE-fri) för getter allt eftersom den avancerar i programmet (se bilden nedan för flödesschema).

Här visas schematiskt hur man kan avancera i programmet med olika status.

Alltså för en från början otestad besättning innebär det 4 provtagningar sammanlagt.

När man har provtagit två gånger för M3 så upphör provtagningarna och statuset förnyas vartannat år med en djurägarförsäkran som visar vilka kontakter besättningen har haft sedan sist.

Även om man har köpt fria djur så måste man alltså ta två egna provtagningar för M3 i den egna besättningen innan provtagningarna upphör. Sverige är ett av få länder som har kunnat upphöra med provtagningarna efter att man avancerat i programmet. Stickprovsprovtagningar kan komma att utföras i framtiden för att bibehålla säkerheten i programmet.

Vid frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss som arbetar med programmet:

Åsa Petersson asa.petersson@gardochdjurhalsan.se  0480-38082
Annelie Hellström annelie.hellstrom@gardochdjurhalsan.se   0511-13562

Kom ihåg!

Meddela oss om du byter mailadress, så att du inte missar att få nyhetsbrev, inbjudan till kurser med mera!
Meddela den nya mailadressen till ingrid.eriksson@gardochdjurhalsan.se

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.