Detta utskick innehåller information om SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga enligt PBL, nyheter samt rättsfall. 

Ansökan medlemskap i SBRs expertgrupp för kontrollansvariga enligt PBL

KA-gruppen ett nätverk och kompetensforum för Kontrollansvariga enligt Plan- och Bygglagen, och som uppfyller SBRs särskilda krav.

Gruppens uppdrag är i korthet att:

• erbjuda sina medlemmar hjälpmedel för att effektivt bedriva KA-uppdrag
• löpande informera medlemmar om förändringar i lagstiftning och utvecklingen i branschen, inklusive byggprodukter och arbetsmetoder
• erbjuda medlemmar symposier för uppdatering och uppgradering i syfte att öka deras värde för uppdragsgivare, och ge dem ett ökande försprång i förhållande till icke anslutna kontrollansvariga
• tillhandahålla support avseende bygglagstiftning, byggfrågor och entreprenadjuridik.
• informera myndigheter och uppdragsgivare om medlemmarnas kunskap och kompetens

Medlemskap ger tillgång till gruppens nätverk, rådgivning, marknadsföringsstöd och löpande information. Som medlem kan du också få möjlighet att medverka i gruppens arbete.

Det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-,  rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta.

För merparten av alla bygg-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en kontrollplan. Denna ska fungera som ett kravställande dokument så att det går att verifiera att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL.

Detta inkluderar de kravdokument som finns i anslutning till PBL och i viss mån även i anslutande lagar och förordningar. Dit hör t ex  Miljöbalken och Avfallsförordningen.

När det gäller utformningen av en kontrollplan finns inga specifika regler, huvudsaken är att kontrollplanen uppfyller kraven enligt PBL.

Däremot finns ett nyligen uppdaterat förslag till utformning av kontrollplan tillgängligt för medlemmar i SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga enligt PBL, på medlemssidan.

Läs mer från Boverket här. 

Vid många bygg-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs.

Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Eftersom viktiga vägval, som har betydelse för den efterföljande kontrollen, ofta sker på projekteringsstadiet är det lämpligt att byggherren redan då utser en kontrollansvarig. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet, eller i startbeskedet i anmälansärenden, ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

Läs mer här. 

Annons:

Under hösten 2020 planeras förändringar i lagen om Skydd mot olyckor (LSO). Syftet är att skapa bättre förutsättningar att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor.

Förändringarna innebär bland annat en förtydligad styrning av kommunernas verksamhet, bl.a. genom en utökad föreskriftsrätt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB planeras även få utökad befogenhet att under vissa förutsättningar prioritera och fördela resurser.

Läs mer hos MSB här.

Den 1 januari 2021 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum.

Nytt för denna gång är att uppdateringen är samordnad med BKRs och Säker Vattens branschregler så att respektive branschorganisations krav stämmer överens. Syftet med uppdateringen är också att omfatta aktuella tekniska lösningar samt öka läsbarhet och tolkning av branschreglerna.

Några av de viktigare tekniska förändringarna i de uppdaterade branschreglerna Säkra Våtrum 2021;

• Vid tätning av rörgenomföringar med tappvatten eller värmerör i vägg ska plastmatta som tät- och ytskikt tätas mot röret med ett butylband (eller annan lösning som leverantör av plastmatta rekommenderar) och ett sprutskydd/väggbricka.
• Förtydligande avseende krav om rörgenomföringar i golv- och vägg.
• Förtydligande avseende golvlutning/Fall mot golvbrunn vid keramiskt ytskikt samt bedömning av golvlutning vid golvbrunn och intilliggande vägg.
• Förtydligande avseende krav om tätskikt vid dörröppning golv.
• Förtydligande avseende krav om fönster i plats för bad och dusch.
• Förtydligande avseende krav om tätskikt mot dörrkarm då karm är placerad i våtzon 1.
• Centrumavstånd mellan rörgenomföringar i vägg för tappvatten- eller värmerör med en diameter mindre eller lika med 32 mm ska vara c/c 60 mm. För rör eller skyddsrör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan rör vara minst 60 mm.
• Fördelarskåp kan placeras i både våtzon 1 och 2 med krav på att skåpet ansluts tätt mot väggens tätskikt

Uppdaterade branschregler Säkra Våtrum 2021:1 börjar gälla den 1 januari 2021. Alla tidigare utgåvor av branschreglerna, ända sedan februari 1988, finns att hämta här. 

Läs mer här. 

Regeringen har bestämt att informationen i nya detaljplaner, från den 1 januari 2022, ska kunna tillgängliggöras och behandlas digitalt. Från den 1 januari 2022 ska därför alla nya detaljplaner upprättas enligt Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan. I Boverkets Planbestämmelsekatalog framgår det hur planbestämmelser kan utformas. Från samma tidpunkt kommer det även att vara obligatoriskt att detaljplaneinformationen i de nya detaljplanerna ska tillgängliggöras enligt de krav som följer av INSPIRE-direktivet, som regleras i lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation och förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation. För att ett sådant tillgängliggörande ska kunna hanteras nationellt har Lantmäteriet fått ansvar för att utveckla en nationell specifikation för detaljplan. Avsikten är att detaljplaneinformationen ska göras tillgänglig via den plattform för samhällsbyggnadsinformation, som Lantmäteriet håller på att utveckla. Genom att planinformationen blir enhetligt utformad och strukturerad kan den användas i nationella tjänster.

Läs mer här. 

Level(s) är ett ramverk för att bedöma byggnaders hållbarhetsprestanda utifrån miljö-, hälso- och ekonomiaspekter ur ett livscykelperspektiv. Level(s) innehåller flera indikatorer för att mäta resurseffektivitet vid byggande.

I oktober 2020 lanserade EU kommissionen Level(s) som är ett gemensamt europeiskt ramverk för att bedöma och mäta byggnaders hållbarhet ur ett miljöperspektiv, hälsoperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Level(s) kan användas av alla aktörer i byggbranschen för att designa och bygga mer hållbara byggnader, sett till hela byggnadens livscykel. Målet är också att Level(s) ska bidra till övergången till en mer cirkulär ekonomi i Europa.

Flera indikatorer för byggnaders hållbarhet

Level(s) är ett frivilligt ramverk som ger gemensamma bedömningsgrunder för byggnaders hållbarhet. Många olika intressenter och aktörer från hela EU har varit med och utvecklat och testat ramverket under mer än fem år. Level(s) innehåller sex olika indikatorer som ska vara ett stöd till att minska byggnaders miljöpåverkan i hela värdekedjan, från investering, idé och utformning till uppförande, användning och rivning. De olika indikatorer rör följande aspekter:

• Inom ekologisk hållbarhet
• koldioxidutsläpp från byggnaden
• effektiv resursanvändning och cirkularitet
• effektiv vattenanvändning
• Inom social hållbarhet
• hälsosam innemiljö
• Inom ekonomisk hållbarhet
• klimatanpassning
• optimerade livscykelkostnader och värdering

Läs mer här. 

Boverket har i uppdrag att arbeta för att underlätta införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader.

Regeringen avser att införa krav på att byggherren ska upprätta och lämna in en klimatdeklaration vid uppförande av ny byggnad från den 1 januari 2022. Införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från byggnader vid uppförande.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan. 

Läs mer här. 

Avgöranden

Här hittar du länkar till publicerade avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen. De avgöranden som anses ha en särskild betydelse som vägledning vid bedömning av likartade frågor i framtiden läggs in i Sveriges Domstolars databas för vägledande avgöranden.

Läs mer här. 

Tillsynsärendet gäller en uppförd byggnad som saknar bygglov sedan beviljat bygglov upphävts på grund av att det stred mot detaljplanen. Byggnadsnämnden beslutade att inte ingripa mot bebyggelsen eftersom det pågick ett planärende för att förändra detaljplanen för fastigheten och nämnden bedömde det som sannolikt att lov för byggnationen kunde ges i efterhand. Sedan KM överklagat nämndens beslut har såväl länsstyrelsen som mark- och miljödomstolen ansett att nämnden har haft fog för att avsluta tillsynsärendet. Simrishamns kommun har därefter antagit en ändring av detaljplanen för fastigheten A. Syftet med ändringen är att tillåta den befintliga byggnaden. Antagandebeslutet har numera fått laga kraft. Det kan antas att byggnadens ägare kommer att ansöka om bygglov i efterhand. Mot den bakgrunden ska överklagandet avslås.

Läs domen här. 

Undertecknad har under många år ansvarat för att det finns ett nyhetsbrev som detta, i första hand riktat till kontrollansvariga.

Efter att under många år arbetat åt SBR, Byggingenjörerna med nyhetsbrev, utbildningar och engagemang i KA-gruppen avslutar jag med detta nyhetsbrev mitt engagemang. Däremot avslutar jag inte min yrkesverksamhet utan är även fortsättningsvis verksam bl a som kontrollansvarig.

Jag överlämnar med varm hand nyhetsbreven till KA-gruppens styrelse.

Ingvar Edsö

Scandinavisk Företagsutveckling AB

SBR Byggingenjörerna vill tacka Ingvar för alla kloka råd, ord och text som du levererat under åren. 

Stort tack och lycka till framöver!

SBR Byggingenjörerna AB, Hornsbruksgatan 19, 117 34 Stockholm
Tfn 08-462 17 90  E-post: info@sbr.se  www.sbr.se