Hur har vi det med maten från haven egentligen? Numera används ju våra sjöar och hav som soptipp, som bidrar till att vår matförsörjning är i fara.
Men inte nog med det, utfisket/ rovfisket är en enormt stor fara för livsmedelssäkerheten. Kanske den allra största enligt forskare.
Det industriella överfiskandet riskerar att ställa hela havets ekosystem i total obalans. Är det ett större hot än plasten? Och därtill kommer uppvärmningen av haven och dess konsekvenser. Det är mycket nu.
Mat ur haven är en enormt viktig proteinkälla för miljontals människor runt i världen, men enligt rapporter (se t ex länkarna) innebär överfisket att endast en av tre fiskar faktiskt hamnar på en tallrik. Resten? Mat till andra fiskar eller djur i bästa fall eller så slängs fisken överbord.
Det industriella illegala rovfisket står för enorma mängder av det totala fisket och hittills har man inte lyckats sätta stopp för tömningen av våra oceaner, som företeelsen numera kallas.
Frågan är om FN konferensen i juni om våra hav lyckas få fram en universellt accepterad saktionerad fiskeförvaltning, och många fler skyddade områden i våra hav. Vi hoppas verkligen på det.
Kolla mer här:
https://www.theguardian.com/environment/2020/jan/13/un-draft-plan-sets-2030-target-to-avert-earths-sixth-mass-extinction-aoe?CMP
https://www.weforum.org/agenda/2019/06/david-attenborough-s-worried-about-this-ocean-threat-and-it-s-not-plastic
https://www.weforum.org/agenda/2019/01/top-quotes-from-prince-william-sir-david-attenborough-interview-at-davos-2019/
https://www.un.org/en/conferences/ocean2020
Haven kvävs. Inget syre – ingen fisk.
Som om det inte räckte med elände med överfiske och dess konsekvenser. Världshavens syrenivåer minskar i en takt som saknar motstycke, konstaterar Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Svärdfisk och tonfisk framhålls som särskilt hotade arter när syret minskar i världshaven. År 2100 kan 3–4 procent av syret ha gått förlorat.
Fram till år 2100 räknar IUCN med att världshaven kommer att ha förlorat mellan 3 och 4 procent av sina syrereserver. De största syreförlusterna väntas drabba marint liv mellan havsytan och 1 000 meters djup, och det är där som den biologiska mångfalden är som störst.
Den pågående syredräneringen stör fiskearter och ekosystem och bäddar för ”döda zoner”, vilket även innebär stora utmaningar för fiskenäringen, bland annat i Östersjön och därmed Sverige.
Sedan 1900-talets mitt har världshavens syrenivåer minskat med mellan 1 och 2 procent, vilket sammanfaller med övergödning längs kustområden världen över.
https://www.iucn.org/theme/marine-and-polar/our-work/climate-change-and-oceans/ocean-deoxygenation