Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 2/2016

Handlingsplan nöt och lamm – ett helhetsgrepp med hela branschen

I mars 2015 tog nöt- och lammbranschen ett gemensamt initiativ för att öka lönsamheten och omfattningen av den svenska nöt- och lammproduktionen.

Handlingsplaner ska vända trenden och leda till en ökad svensk uppfödning och produktion av de båda köttslagen. Handlingsplanerna presenterades den 20 januari 2016. Handlingsplanerna är indelade i fyra olika målområden: marknad, export, produktion samt stöd och regler. Gård & Djurhälsan ansvarar för flera av åtgärderna i handlingsplanerna, tillsammans med andra aktörer i branschen.

Handlingsplan Lamm kan du läsa i sin helhet här.

Oj, vilken efterfrågan!

Vi har nu annonserat ut ca 20 ”tackpengs-kurser”, d.v.s. tretimmarspass då vi presenterar hur man på ett bra sätt kan uppfylla kraven för att få ersättning (300:- per tacka/bagge) för extra djuromsorg under 2016.

Kurserna blir snabbt fulltecknade. Vi gör vad vi kan för att möta efterfrågan och hoppas på förståelse för att nya datum och orter dyker upp efter hand. Har du inte haft möjlighet att delta, men är intresserad så gör en intresseanmälan på vår hemsida eller kontakta någon av oss.

Uppdaterad information om djurvälfärds-ersättning för får

Nu finns uppdaterad information om ersättningen för extra djuromsorg för får på jordbruksverkets hemsida.

Ny gårdsanpassad modell för parasit-kontroll 2016

Vi ger dig möjligheten att bättre skräddarsy träckprovstagningen efter gårdens storlek och behov. I Fårhälsovård BAS och PLUS ger vi dig 60 % rabatt på kostnaden för grundanalys av 20 poolade prover per år. Läs mer här.

Ta inte träckproverna för tidigt

Nu i veckan har provtagningsmaterial för träckprover skickats ut till Gård & Djurhälsans kunder. Observera att rutinträckprover inte ska tas för tidigt på säsongen, vi rekommenderar att dessa tas från och med andra halvan av april. Tas rutinproverna för tidigt på året kan en del maskar fortfarande ligga vilande, d.v.s. de lägger ännu inga ägg och provsvaret kan då bli missvisande.
Du ska däremot inte heller ta provet senare än att du hinner få provsvar och eventuellt avmaska i god tid innan tackorna släpps ut på bete, vilket förstås innebär att man ibland får kompromissa!

Nu finns vi på Facebook

Gå gärna in och kika på vår sida.

Varning för felaktig inläggning av mineralbolus

De sista veckorna har vi via obduktionsverksameten fått kännedom om flera tackor från två olika gårdar som alla hade dött efter felaktigt administrerad mineralbolus. Tackorna hade utbredda skador i gom och svalg då bolusarna hade tryckts ut i vävnaden utanför. Tackorna dog 1-2 veckor efter att de fått mineralbolus pga. kraftiga vävnadsreaktioner och förblödning.

Vid användande av ingivare är det mycket viktigt att rätt teknik används. Följ tillverkarens instruktioner och kontrollera att ingivaren är avsedd för får och lamm. Be gärna veterinär eller erfaren kollega visa dig första gången.

Vår i luften

Nytt för i år

I år får alla medlemmar kraftig rabatt på betydligt fler prover hos Vidilab, i stället för en mindre mängd prover helt gratis. Ni får 60 % rabatt på prover från upp till 60 får.

Förändringen är delvis gjord för att provtagningen ska passa även större besättningar, ett ungefärligt riktvärde är att man tar från cirka 10-20 % av betesgruppen, men minst sex individer. Ni tar individprover och Vidilab poolar dem sedan tre och tre. Det innebär att om ni har cirka 100 djur så kan ni ta prov från nio stycken så får ni tre ”gruppsvar” så fort analysen är klar.

Katarina Gustafsson
Katarina Gustafsson

Rekommendation för antal prov per betesgrupp ser ut enligt följande tabell:

Upp till 70 djur                             6 individprov

70-100 djur                                   9 individprov

100-130 djur                                 12 individprov

Ytterligare en anledning till att vi bytt till detta system är att uppmuntra er att ta prov vid fler tillfällen än bara en gång bland tackorna före betessläpp och en gång bland lammen under sommaren. Det är visserligen två viktiga tidpunkter för rutinmässig kontroll av parasitstatus i betesgruppen, men eftersom provsvaren är färskvara, d.v.s. bara speglar läget för dagen kan det vara väl motiverat med koll fler gånger, i synnerhet om man har problem med t. ex. låg tillväxt.

Skydda lammen

De allra flesta mag- och tarmmaskarna behöver en utvecklingsperiod i gräset innan de blir smittsamma, och därför sker smittan till fåren i huvudsak via betet. Rutinmässig kontroll av tackor rekommenderas därför innan betes-släpp, för att vid behov kunna göra en avmaskning medan de befinner sig på stall och ännu inte smittat ner utemiljön. En del arter av parasiter är bra på att övervintra på betet så därför är det också bra med så rent första bete som möjligt, helst ett bete där det inte gick får förra säsongen.

Åtgärderna är i första hand till för att skydda lammen som är mest känsliga. De djur som går ut på bete sin första säsong har inte mött parasiterna och byggt upp något immunförsvar mot dem. Det hjälper inte om lammen är tidigt födda och därmed ganska stora vid betessläpp; de kan ju verka lite mer robusta, men å andra sidan betar de mycket mer än de små och får då i sig mer smittsamma larver.

En annan känslig period för lammen är efter avvänjning då de tas bort från trygga tackor och ska näringsförsörja sig helt på egen hand. Planera gärna för att lammen under denna tid kan beta där det är mycket näring och lite parasiter – t ex på en återväxt efter vallskörd.
I vissa fall, framför allt om Stora magmasken, Haemonchus contortus, påvisas, är det även för att skydda tackorna som avmaskning rekommenderas.

Många men inte alla

Undersökning av rutinprovet visar förekomst av en mängd olika arter av maskar, men inte alla. Ett viktigt undantag utgör Stora lever-flundran, Fasciola hepatica, som kan orsaka hälsostörningar både hos vuxna och lamm. Sjukdomsregistreringen vid slakt är i dagsläget det säkraste sättet att få vetskap om att en besättning är smittad. 

Registreringen inklusive återrapportering från slakteri till djurägare är därför av stort värde. När det gäller träckprovsanalys kan ägg från Stora leverflundran påvisas först 10-12 veckor efter att fåret blivit smittat. Undersökning av träck på våren är därför användbart för att påvisa smitta från föregående år. Är du osäker och saknar data från slakt kan du begära undersökning av även Stora leverflundran i vårens träckprover genom ett kryss på remissen. Denna tilläggsanalys kostar på Vidilab 301 kr. Kunder i Gård & Djurhälsan har 10 % rabatt.

Ring, ring

Svaret består av diverse krångliga namn på en lång rad av parasitgrupper och arter, men misströsta inte utan ring! Tanken är att du som djurägare ska kontakta veterinär på Fårhälsovården eller din besättningsveterinär när svaret har kommit. Som regel inträffar det redan samma dag som provet når Vidilab. Fårhälsoveterinären nås lättast, men inte alltid lätt, på telefontiden varje vardag mellan klockan 9 och 12 och klockan 13 och 15. Högsäsong har vi dubbel- och trippelbemanning. Samtidigt som provsvaret går till gårdarna från Vidilab läggs det in i Fårhälsovårdens journalsystem så att vi kan ta fram det när du ringer. Under samtalet försöker vi få en samlad bild av läget i besättningen och tillsammans med dig diskutera fram en god strategi för parasitbekämpning på din gård.

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.