Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!



Besök oss på http://www.miljoutbildning.se





Vi sponsrar för framtiden, såväl unga som gamla. Vad gör du?


Biodiversitet. Smaka på det ordet. Visst låter det härligt, nästan lite mystiskt? 

Tänk sedan på att mer än hälften av världens BNP är beroende av fungerande biodiversitet och ekosystem.

Mer än hälften. 

Och samtidigt riskerar en femtedel av världens länder att få kollapsade ekosystem på grund av minskad biodiversitet och nedbrytning av andra ekosystemtjänster, visar en nyligen utkommen studie. Detta är skrämmande fakta.

Studien bygger på det nya indexet Biodiversity and Ecosystem Services Index som försäkringsbolaget Swiss Re har utvecklat. Det har utvecklats för att hjälpa regeringar, företag och finansaktörer att jämföra och bedöma tillståndet for lokala ekosystem och dess påverkan på ekonomin.

Tanken är att det ska ge en datadriven grund för att förstå de ekonomiska riskerna med försämrad biologisk mångfald och ekosystem.

Nu får man hoppas att berörda (vi alla) tar till oss vad förlusten av biodiversiteten verkligen innebär. 

 Och räddar det som räddas kan.

 

https://www.swissre.com/institute/research/topics-and-risk-dialogues/climate-and-natural-catastrophe-risk/expertise-publication-biodiversity-and-ecosystems-services.html

 

 

 

 

Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 

 

Samma pris 2021 som under 2020!

 


Välkommen med din beställning till:

www.miljoutbildning.se

 

Ha en fortsatt bra dag!


Var rädd om er och om alla era medmänniskor.

 Håll avståndet och följ råden från myndigheterna. 



Biodiversiteten mår dåligt.


Slit och släng. Gammalt som nästan nytt!

Nu ska det bli slutslängt på återvinningscentralerna!

Visste du att en fjärdedel av det som slängs på Sveriges återvinningscentraler är fullt användbart och går att sälja eller skänka bort.

Uppemot 450 000 ton grejer som blir till sopor, helt i onödan. Somliga återvinningscentraler erbjuder möjligheten att lämna saker för återbruk. Väldigt mycket hade gått att ta tillvara på, men på nästan hälften av centralerna blir precis allting sopor.Det här kan återvinningscentralerna göra enligt Naturskyddsföreningen:

 

  • Ha minst en station för återbruk på varje återvinningscentral.
  • Fråga alla besökare om de har något som kan återbrukas.
  • Skylta tydligt att man kan lämna till återbruk, och var.
  • Ha personal som guidar besökare att slänga färre grejer.
  • Samarbeta med välgörenhetsorganisationer, lokala butiker och verksamheter som kan ta emot och sedan sälja sakerna inom återvinningscentralens område.

Kolla:

På kampanjsajten www.fixagrejen.nu finns många tips på hur man kan förlänga livet på sina saker.



Har miljön blivit bättre under pandemin?

 

Jovisst, Covid-19-pandemin har gett vissa kortsiktiga positiva effekter på Europas miljö. Vi har fått bättre luftkvalitet, lägre utsläpp av växthusgaser och lägre nivåer av buller, visar en rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA, som ger en samlad bild av pandemins miljöpåverkan.

Men på andra områden har det blivit avsevärda försämringar, såsom ökad plastförbrukning, och därtill mer fattigdom och sociala ojämlikheter.

Enligt EEA är de direkta positiva effekterna sannolikt kortsiktiga, särskilt när det gäller utsläpp och luftkvalitet. Bara under våren 2020 sjönk halterna av kvävedioxid (NO 2) och partiklar (PM 10 och PM 2,5) kraftigt i många av Europas och världens mest förorenade städer.

Och att luftföroreningarna minskat har visat sig vara fördelaktigt. Inte minst på grund av att exponering för luftföroreningar visat sig kunna vara en riskfaktor för att förvärra sjukdomsförloppet för Covid-viruset. Även hälsofördelar med minskat ohälsosamt buller i städerna har uppmärksammats.

Vi kan även förvänta oss en tillfällig, minskning av växthusgasutsläppen, till följd av en kraftig minskad efterfrågan på persontrafik för pendling, turism och affärsresor.

Men sen kommer vi till de negativa konsekvenserna av Covid-19 och hit hör en starkt ökad konsumtion av engångsplast i personlig skyddsutrustning såsom masker, skyddsglasögon, handskar och förkläden.

Därtill ser vi en kraftigt ökad konsumtion av engångsförpackningar bland annat i restaurangbranschen som gått över till hämtmat. Men även livsmedelsbutiker har börjat packa in sina varor i engångsplast.

Oljeprisraset har tyvärr verkat till fördel för att tillverka plast från jungfruligt, fossilbaserat material istället för återvunnet.

Som om det inte var nog med detta. Pandemin har också visat på sociala skillnader och ojämlikheter, till exempel så att de  som lever trångt och bor tätt tillsammans med andra har haft svårare att skydda sig mot viruset.

Dessutom har de drabbats då de har arbeten som förutsätter att man befinner sig på arbetsplatsen, exempelvis i vården, affärer, fabriker, lager och i kollektivtrafiken.

Till sist kan man konstatera att många med lägre inkomster bor i områden med högre nivåer av luftföroreningar och buller, som i sin tur kan leda till sjukdomar som är riskfaktorer vid Covid-19.

 

 

Kolla mer här:

COVID-19 and Europe’s environment: impacts of a global pandemic

https://returntonow.net/2020/07/25/single-use-plastic-consumption-triples-since-coronavirus/

 



Hej hopp soliga turkosblå Medelhav! Lite mer plastsimning tack!

Ungefär 229 000 ton plast dumpas varje år i Medelhavet. Och om inget görs åt saken är det sannolikt dubbelt så mycket år 2040. Varningen kommer från International Union for the Conservation of Nature (IUCN).

Medelhavet är ett av värst drabbade haven i världen när det gäller plastföroreningar. Över 90 procent av plastföroreningarna utgörs av mikroplaster, som lagras i sediment. Enligt undersökningen så är över 50 procent av mikroplasten (däckpartiklar), 33 procent kommer från syntetmaterial i textilier och mikroplastkulor i kosmetika står för 12 procent. Därutöver finner man större plastföremål som sprids på havsbottnen.

 

De största bovarna är Egypten, Italien och Turkiet, men sett per capita har Montenegro, Albanien, Bosnien, Hercegovina och Nordmakedonien ännu högre nivåer. Det är framför allt vid större flodmynningar och från större städer som läckaget sker.

 

Som vanligt handlar det även här om att det måste till en förbättrad avfallshantering i de 100 mest förorenande städerna. Andra verksamma åtgärder är plastpåseförbud, och att ändra industriprocesser och konsumtionsmönster.

 

Kolla mer nedan:

https://portals.iucn.org/library/sites/library/files/documents/2020-030-En.pdf

 



EcoEducate - för dej och framtiden

Åk med! Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!



klimatupplysningen.se

Klimatbistånd - är det greenwash?

 

60 miljarder dollar per år, motsvarande 524 miljarder kronor. Så mycket uppger världens rika länder att de bidragit med i klimatbistånd till låginkomstländer. I själva verket är bara en tredjedel faktiskt bistånd - resten är oförmånliga lån eller räntor. Det avslöjar biståndsorganisationen Oxfam.

I Oxfams rapport "Climate Finance Shadow Report 2020" framgår det att det mesta som de senaste åren redovisats som klimatfinansiering inte har varit det. Istället är det lån. Exempelvis utgörs Frankrikes klimatfinansiering till 97 procent av lån och andra investeringsformer.

Enligt Oxfam, uppgår den faktiska klimatfinansieringen under 2017 och 2018 till mellan 19 och 22,5 miljarder dollar per år. Långt ifrån de närmare 60 miljarder dollar som redovisats. I första hand gick pengarna till projekt för utsläppsminskningar och inte klimatanpassning, som var avsett.

Enligt FN:s klimatkonvention UNFCCC ska världens rika länder hjälpa låginkomstländer att hantera klimatkrisen med ett särskilt riktat klimatstöd, utöver den vanliga biståndsbudgeten. Från 2020 ska klimatfinansieringen växa till totalt 100 miljarder dollar per år.

Bland de länder som gett klimatfinansieringen i form av bistånd, som avsett, finns Sverige, Danmark och Storbritannien.

Kolla här:

https://www.oxfam.se/blog/laginkomstlander-tvingas-till-skuldsattning-att-klara-klimatkrisen

 



Luftföroreningarna.


 

Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev mer hållbart! 

 

Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se

 


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:



Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be

  

Produkter:

https://youtu.be/-0tSl4o6vmk

 

Kemikalier:

https://youtu.be/dvjp3zoDqxE



KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

 

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 



Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.