Elon Musk tjusar killar och tjejer I maj, när vi ska ha en konferens om jämställdhet och prao, blir för mig de logiska frågorna att ställa: ”Hur i hela friden går ett arbete för jämställd prao till? Och varför behövs ett sådant arbete egentligen?”. Vi vet att arbetsmarknaden uppvisar flera ganska nedslående exempel på tydlig könssegregering - som i ärlighetens namn inte skulle behöva finnas, och det ger utslag redan i gymnasievalet. Enligt statistik levererad av Jämställd utveckling (JUS), är det just de praktiska gymnasieprogrammen som ligger särskilt risigt till, och kanske är just industri- och teknikprogrammen de som ligger allra risigast till med 88% respektive 84% pojkar. Till detta hör att det finns många gymnasieskolor som är redo att öppna upp dessa program. Näringslivet hejar på, men det klena sökandet till programmen står i vägen. Både pojkar och flickor behövs för att fylla fler platser och täcka kompetensbehoven framöver. Det är lätt att tänka att det inte går att göra något åt. Det är lätt att tänka att pojkar och flickor har olika intressen. Riktigt intresserad blir jag när det samtidigt på nyhetstjänsten för företagsamma F+ https://www.fplus.se/entreprenor-ett-dromjobb-for-unga/a/x3Oypn publiceras en aktuell lista över ungas drömyrken. Ingenjörsyrket kommer på andra plats på önskelistan för både flickor och pojkar sammanlagt! Drömyrket för pojkarna är ingenjör (18%), något som bara 10 procent av tjejerna drömmer om. Bland flickor är istället det stora drömyrket psykolog (15%) medan endast 3 procent av pojkarna svarar detsamma. Men ändå. Intresset finns?! Förundrad över ungas nyväckta (?) intresse för teknik funderar jag på hur ingenjörsyrket egentligen tog sig in på topp-10-listan? Liksom många unga förr drömde om att bli delfinskötare, eller influencers för inte så längesedan, drömmer alltså många numera om att bli ingenjör! Men, skrapar man på ytan så vet få unga vad ingenjörsyrket innebär. Fråga en högstadieelev (som inte har en förälder som är ingenjör) vad en ingenjör gör, och du får i bästa fall ett ganska underhållande svar. Utbildningsvägarna dit, hur man blir ingenjör, är nästa krux för de unga med ingenjörsdrömmar. De vet inte. Var jobbar man om man är ingenjör? De vet inte. De vet att Elon Musk har behövt ingenjörer för att nå dit han nått. Och det tilltalar både flickor och pojkar. Den positiva attitydförändringen till ingenjörsyrket är intressant. Hur kan vi tillsammans haka på denna trend och hjälpa bristbranschen att på riktigt få en god kompetensåterväxt som inkluderar både flickor och pojkar? Hur hjälper vi dem att inte stanna vid att drömma, utan att omsätta till handling? Ja, ett sätt som PRIS tror på är att exponera unga, både flickor och pojkar, för teknik-och industriyrken så att de får en aktuell och realistisk bild av yrket och dess möjligheter. En jämställd prao kan vara avgörande! Fler praoplatser som synliggör industri- och teknikyrken och dess karriärmöjligheter, skulle sannolikt få fler unga att veta hur de ska göra för att realisera sina drömmar - och också få fler flickor att drömma om just dessa yrken. Att gå ett industritekniskt program borde, i min värld, vara attraktivt för någon som drömmer om ingenjörsyrket? Att arbeta för jämställd prao handlar om att visa på yrkens innehåll, förbereda arbetsplatserna på mottagandet, vidta stärkande åtgärder för dem som är i minoritet och tydligt manifestera att man har jämställdhetsambitioner. Vill du veta vad dessa lätt kryptiska beskrivningar betyder i praktiken ska du inte missa PRIS konferens den femte maj. Då gräver vi vidare i frågeställningarna om jämställd prao! Krönika av Annhild Månsson | 
