Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

    Februari 2021 - Tema jämställdhet



Vårens aktiviteter - Krönika- Ystads arbete med jämställdhet och genus - Vanligaste yrkena - praoiskane.se - Likvärdig prao - Konferens 


Vårens planering och arbete är i full gång och vi har precis släppt den nya hemsidan praoiskane.se. Vi hoppas att den ska bli ett bra verktyg för alla som arbetar med eller engagerar sig i prao.

Under februari och mars månad kommer delregionala träffar genomföras med temat likvärdig prao i Skåne. Inbjudan har redan gått ut och vi hoppas på att få träffa många av er dessa dagar.

Vi vill påminna om att PRIS delprojektledare kan vara en värdefull resurs i ert förändringsarbete. Vi erbjuder processtöd, verktyg, material och erfarenhetsutbyte. Även ett litet steg kan vara vägen till något stort.

Glöm inte att boka upp den femte maj om du inte redan har gjort det. Då är det dags för nästa stora event med temat Jämställdhet.

Med förhoppning om ett givande prao-år.

Projektgruppen PRIS-Prao i Skåne; Annhild, Charlotta, Malin, Mi & Pia


Elon Musk tjusar killar och tjejer

I maj, när vi ska ha en konferens om jämställdhet och prao, blir för mig de logiska frågorna att ställa: ”Hur i hela friden går ett arbete för jämställd prao till? Och varför behövs ett sådant arbete egentligen?”.

Vi vet att arbetsmarknaden uppvisar flera ganska nedslående exempel på tydlig könssegregering - som i ärlighetens namn inte skulle behöva finnas, och det ger utslag redan i gymnasievalet. Enligt statistik levererad av Jämställd utveckling (JUS), är det just de praktiska gymnasieprogrammen som ligger särskilt risigt till, och kanske är just industri- och teknikprogrammen de som ligger allra risigast till med 88% respektive 84% pojkar. Till detta hör att det finns många gymnasieskolor som är redo att öppna upp dessa program. Näringslivet hejar på, men det klena sökandet till programmen står i vägen. Både pojkar och flickor behövs för att fylla fler platser och täcka kompetensbehoven framöver. Det är lätt att tänka att det inte går att göra något åt. Det är lätt att tänka att pojkar och flickor har olika intressen.

Riktigt intresserad blir jag när det samtidigt på nyhetstjänsten för företagsamma F+ https://www.fplus.se/entreprenor-ett-dromjobb-for-unga/a/x3Oypn publiceras en aktuell lista över ungas drömyrken. Ingenjörsyrket kommer på andra plats på önskelistan för både flickor och pojkar sammanlagt! Drömyrket för pojkarna är ingenjör (18%), något som bara 10 procent av tjejerna drömmer om. Bland flickor är istället det stora drömyrket psykolog (15%) medan endast 3 procent av pojkarna svarar detsamma. Men ändå. Intresset finns?!

Förundrad över ungas nyväckta (?) intresse för teknik funderar jag på hur ingenjörsyrket egentligen tog sig in på topp-10-listan?

Liksom många unga förr drömde om att bli delfinskötare, eller influencers för inte så längesedan, drömmer alltså många numera om att bli ingenjör! Men, skrapar man på ytan så vet få unga vad ingenjörsyrket innebär. Fråga en högstadieelev (som inte har en förälder som är ingenjör) vad en ingenjör gör, och du får i bästa fall ett ganska underhållande svar. Utbildningsvägarna dit, hur man blir ingenjör, är nästa krux för de unga med ingenjörsdrömmar. De vet inte. Var jobbar man om man är ingenjör? De vet inte. De vet att Elon Musk har behövt ingenjörer för att nå dit han nått. Och det tilltalar både flickor och pojkar.

Den positiva attitydförändringen till ingenjörsyrket är intressant. Hur kan vi tillsammans haka på denna trend och hjälpa bristbranschen att på riktigt få en god kompetensåterväxt som inkluderar både flickor och pojkar? Hur hjälper vi dem att inte stanna vid att drömma, utan att omsätta till handling? Ja, ett sätt som PRIS tror på är att exponera unga, både flickor och pojkar, för teknik-och industriyrken så att de får en aktuell och realistisk bild av yrket och dess möjligheter. En jämställd prao kan vara avgörande!

Fler praoplatser som synliggör industri- och teknikyrken och dess karriärmöjligheter, skulle sannolikt få fler unga att veta hur de ska göra för att realisera sina drömmar - och också få fler flickor att drömma om just dessa yrken. Att gå ett industritekniskt program borde, i min värld, vara attraktivt för någon som drömmer om ingenjörsyrket?

Att arbeta för jämställd prao handlar om att visa på yrkens innehåll, förbereda arbetsplatserna på mottagandet, vidta stärkande åtgärder för dem som är i minoritet och tydligt manifestera att man har jämställdhetsambitioner. Vill du veta vad dessa lätt kryptiska beskrivningar betyder i praktiken ska du inte missa PRIS konferens den femte maj. Då gräver vi vidare i frågeställningarna om jämställd prao!

Krönika av Annhild Månsson


Ystads arbete med jämställdhet och genus

I Ystads kommun är jämställdhet och genus strategiskt implementerat i Syv- och praoarbetet. Genus och normer är en del av kommunens övergripande plan för studie- och yrkesvägledning och kommunens hemsida nyttjas för att sprida kunskap och förslag för hur både skola och arbetsgivare kan arbeta med frågan.

Vi frågade Jenny Norberg Randowo, SYV-samordnare, om deras arbete:

" Att arbeta med jämställdhetsfrågor är en självklarhet för en likvärdig skola. Eleverna känner sig sedda och lyssnade på när vi lyfter dessa frågor. Det finns förfarande många utmaningar när det gäller gymnasieval och hur det ser ut på arbetsmarknaden. Men man måste börja någonstans."

Vill du ta del av Ystads kommuns tips och metoder? 

På praoiskane.se kan du läsa om hur Ystad arbetar med jämställdhet och likvärdighet. Där hittar du länkar till Ystads kommuns nya praosida och till tips och metoder; läs om stöd till arbetsgivare när det gäller tillgänglig arbetsmiljö och ta del av färdiga lektionsplaneringar. 


De vanligaste yrkena i Sverige

Enligt SCB var kategorin undersköterskor, hemtjänst- och  hemsjukvårdspersonal och personal på äldreboenden, där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män, det vanligaste yrket under 2018. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor.

Det vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal med 78 procent män. Yrket förskollärare hade 96 procent kvinnor. Yrket med störst mansdominans var träarbetare, snickare m.fl. med 99 procent män.


praoiskane.se

Den 29 januari släpptes praoiskane.se med pompa och ståt. Releasepartyt bjöd besökarna på en snabb rundtur av sajten, en tävling med fina priser och ett möte med 040, leverantören av hemsidan. Praoiskane.se vänder sig till alla som arbetar med, ansvarar för och/eller tar emot elever på prao. Den ska vara det självklara valet när man behöver inspiration eller information om prao.

Vi välkomnar tips och idéer om förbättringar. Mejla förslag till info@praoiskane.se.

praoiskane.se

Kriterier för likvärdig prao

PRIS har bjudit in projektkommunerna att delta i framtagandet av grundläggande kriterier för praon i Skåne. PRIS har utarbetat ett förslag utifrån den tidigare checklistan som gjordes under kick-offen i september. Underlaget kommer att ligga som grund för arbetet under träffarna.

Digitala träffar

  • tisdag 16 februari
  • tisdag 2 mars       
  • onsdag 3 mars    

Kl. 13.00-15.30

Sista anmälningsdag är torsdagen 11 februari. Har du inte anmält dig ännu? Klicka på länken nedan.


Vårens konferens

Kommuner och arbetsgivare önskar stöd i arbetet med en jämställd prao. Det är en fråga som ofta hamnar i skymundan eftersom det praktiska praoarbetet tar mycket tid och kraft. Ett av projektets mål - ökad medvetenhet kring arbetet med jämställd prao i medverkande kommuner och arbetsgivare - sätter extra fokus på frågan. Jämställd prao blir därför det naturliga temat för vårens konferens. 

- Jämställd utbildning är ett av målen för Skåne. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling -

Källa: Länsstyrelsen Skåne


homepagelinkedin


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.