Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!



God Jul och Gott Nytt Hållbart år 2021!





Vi sponsrar för framtiden, såväl unga som gamla. Vad gör du?


5 år med Parisavtalet nu, men vad har man åstadkommit?

Den 12 december 2015 skrev de flesta av världens länder under Parisavtalet. Men vad har man åstadkommit frågar sig många. Att avtalet helt klart visat sig vara en stark pådrivande faktor i klimatarbetet, eller kanske mer ett riktmärke – d v s allt vad länder gör, vad städer gör, vad företag gör för klimatfrågan - har hela tiden Parisavtalet som en referenspunkt enligt forskare.

De huvudsakliga orsakerna till att avtalet (trots allt) anses framgångsrikt är att länderna redan innan klimatmötet i Paris fick lämna in en plan för sina klimatåtaganden, så kallade NDC, Nationally Determined Contributions. Därtill att länderna vart femte år ska förnya sina klimatplaner och höja ambitionerna, samt att planerna står under ständig utvärdering och slutligen att det civila samhället med organisationer, städer, företag och regioner involveras i klimatarbetet.

Vi får se om Parisavtalets ambitioner kan bromsa uppvärmningen, eller inte. Det vi vet helt säkert är att det blir varmare med åren. Och allra mest hos oss uppe i norr. 

Kolla här:

https://www.svt.se/nyheter/ny-fn-rapport-2020-det-nast-varmaste-aret-nagonsin

Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 


Ha en fortsatt bra dag!


Var rädd om er och om alla era medmänniskor.

Håll avståndet och följ råden från myndigheterna. 



Våga mer vego!


Fossilrenarna stannar hemma. Kommer tomten på cykel i år?

Äntligen tycker många. Fossilrenarna får stanna hemma. Minskad biltrafik och krav på ökad social distans i kollektivtrafiken har gett ett rejält uppsving för cykeln som transportmedel i många av världens städer. 

WSP som gjort undersökningen menar att vi just nu ser vi ett förändrat resmönster där de som jobbar hemifrån gör fler lokala och korta resor, och menar att denna drastiska förändring i transporter kan vara ett supertillfälle att testa nya idéer, men det gäller att tänka igenom val av sträcka och att körfältet blir trafiksäkert.

Kanske kommer vi kunna lära oss mycket både om beteendeförändringar och framtida stadsplanering av den speciella situation vi nu befinner oss i nu. Det handlar det om gratis hyrcyklar, utökade eller förnyade filer för cykling, nya cykelzoner i gatorna med mera.

WSP rapporterar att många städer valt att införa tillfälliga cykelkörfält för att skapa fler möjligheter att säkert ta sig fram och samtidigt hålla distans. Något som på sikt kan bli starten för en omfördelning av gatuutrymmet. Men det krävs en del för att det ska lyckas och för att det ska vara tryggt och säkert för alla.

Kika mer nedan:

WSP

Citylab



Pandemikunskap del 2. Post COVID-19.

"Covid-19 har skadat skördar, stört försörjningskedjor samt minskat inkomsterna hos tiotals miljoner hushåll. Vi riskerar att stå inför hungersnöd av kolossala proportioner", skriver David Beasley, vd för FN:s livsmedelsprogram som emottagit årets Nobels fredspris, i SvD.

https://www.svd.se/varlden-star-infor-en-hungerpandemi


Och listan över elände i pandemins spår är enormt lång. Här har vi listat en del av eländet:

Folk riskerar att dö i annat.

Kan inte skörda, sälja sina varor eller köpa varor.

Får inte mattransporter skickade.

Har inte pengar till mat.

Kan inte söka sjukvård, samhället är stängt.

Läkemedelsbrist.

Vaccinering görs inte.

Inga bistånd kommit fram.

Ingen handel förekommer.

Med mera.

Kolla mer här:

http://www3.weforum.org/docs/WEF_The_Future_Of_Nature_And_Business_2020.pdf



Vad är normalt?

Vad är normalt? Statistiken den glömmer inte även om vi gör det. Nu visar det sig att klimatet förändras så snabbt att SMHI går över till mer aktuella väderdata för att avgöra vad som är normalväder vid en viss årstid, och byter därmed tidsperiod för vad som anses vara normalt väder från 1961 - 1990 till 1991 - 2020. Dessutom ska tidsperioden i fortsättningen bytas vart 10:e år istället för vart 30:e år som tidigare varit standard.

Det är WMO (World Meteorological Organization), som bestämt att det globalt krävs en ändring eftersom klimatet ändras så snabbt. Enligt SMHI kan klimatförändringen innebära att södra Sverige allt oftare går från meteorologisk höst direkt till meteorologisk vår utan att ha vinter. På västkusten kan det, som i år, innebära att hösten blir onormalt sen. Den 9 november var det fortfarande meteorologisk sommar på flera väderstationer vid västkusten.

Kolla mer här:

https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/ny-normalperiod-infors-vid-arsskiftet-1.166724

SVT Nyheter

Utsläppen

Enligt en ny FN-rapport ligger ländernas nuvarande planer på att minska utsläppen av växthusgaser mycket långt ifrån att klara Parisavtalet.

När forskare lägger ihop ländernas planer på minskade utsläpp av växthusgaser visar resultatet att den globala uppvärmningen blir ungefär 3,2 grader jämfört med förindustriell nivå.

Den nivå som anses vara möjlig att hantera är högst 2 grader – helst 1,5 grader.

Chansen att åtgärda situationen är att satsa på en grön återhämtning av ekonomin i spåren efter pandemin.

Utvinningen
The Production Gap Report, som tagit fram av Stockholm Environment Institute och FN:s miljöprogram UNEP visar på att gapet mellan den planerade utvinningen av fossila bränslen och världens återstående koldioxidbudget har vuxit ytterligare under 2020.

Enligt Parisavtalet behöver utvinningen minskas med 6 procent per år fram till 2030. Förra årets rapport visade att den planerade utvinningen av fossilbränslen kommer att leda till dubbelt så mycket koldioxid i atmosfären, som världens länder förbinder sig till att släppa ut i Parisavtalet.

Och årets rapport visar att gapet har vuxit ytterligare. Under pandemin har visserligen utvinningen minskat tillfälligt med ungefär 7 procent. För att klara 1,5-graders målet skulle det krävas en ungefär lika stor minskning varje år fram till 2030. Så det är en väldigt dramatisk förändring som behövs, enligt forskare.

Och därtill istället för att minska produktionen planerar länderna att öka den med 2 procent per år.

Klimatpolitiken och energipolitiken inte hänger ihop, de är olika aktörer i de flesta länder.

Men det finns trots allt positiva tecken t ex att EU satt ett mål om att minst 30 procent av återhämtningsstödet efter pandemin ska gynna klimatomställningen och att den övriga delen ska vara neutral.

Allt fler länder och regioner förbinder sig också att bli klimatneutrala inom de kommande 30–40 åren, till exempel Kina, Japan, Sydkorea och EU.

Slutligen kan sägas att EU-länderna nu lyckats komma överens om att höja EU:s mål för utsläppsminskningar för 2030, från 40 till minst 55 procent. Klubbas förhoppningsvis igenom 17 december.

Och Sverige

Det mesta av Sveriges återhämtningspaket för COVID-19 har satsats på åtgärder som främjar fossil energi.

I juli 2020 lanserade nämligen fjorton expertorganisationer från hela världen  en databas som visar fortlöpande analys av återhämtningspaket för COVID-19 ur ett klimat- och energiperspektiv. www.energypolicytracker.org

Enligt en metodik från Energy Policy Tracker visar forskare vid SEI, som också deltar, en analys som avser de investeringar som beslutats av Sveriges riksdag sedan COVID-19-pandemin bröt ut i mars. Analysen avser investeringar med koppling till energi, bostäder och transporter, och avser inte de satsningar som presenterats i regeringens höstbudget.

Analysen visar att en stor andel, 66%, av Sveriges återhämtningspaket för COVID-19 hittills satsats på åtgärder som främjar fossil energi, främst inom flygbranschen. Totalt har den svenska regeringen antagit energirelaterad lagstiftning i samband med COVID-19 uppgående till 15,24 miljarder kronor.

10, 1 miljarder kronor av investeringarna är kopplade till energi, bostäder och transporter, och satsas på verksamheter som främjar fossil energi. 5,14 miljarderkronor satsas på åtgärder inom förnybar energi. Slutsatsen är att endast 34% av COVID-relaterade investeringar som hittills gjorts satsas på klimatsmarta åtgärder. Detta gäller år 2020 och hittills.

Kolla mer här:

https://www.energypolicytracker.org/

https://www.sei.org/about-sei/press-room/worlds-governments-wind-down-fossil-fuel-production/

http://productiongap.org/

https://www.unep.org/emissions-gap-report-2020

https://www.unep.org/news-and-stories/video/un-sg-message-emissions-gap-report-2020

https://www.iiasa.ac.at/web-apps/tnt/RcpDb/dsd?Action=htmlpage&page=about



EcoEducate - för dej och framtiden

Åk med! Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!



Chefredaktör för en dag. Greta.

Spännande fakta att dela med sig till andra!

https://www.dn.se/klimatet-just-nu/



Testa gratis!

Som vanligt bjuder vi här på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 


Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Produkter:

https://youtu.be/-0tSl4o6vmk

Kemikalier:

https://youtu.be/dvjp3zoDqxE



KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 



Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.