Vad är normalt? Statistiken den glömmer inte även om vi gör det. Nu visar det sig att klimatet förändras så snabbt att SMHI går över till mer aktuella väderdata för att avgöra vad som är normalväder vid en viss årstid, och byter därmed tidsperiod för vad som anses vara normalt väder från 1961 - 1990 till 1991 - 2020. Dessutom ska tidsperioden i fortsättningen bytas vart 10:e år istället för vart 30:e år som tidigare varit standard.
Det är WMO (World Meteorological Organization), som bestämt att det globalt krävs en ändring eftersom klimatet ändras så snabbt. Enligt SMHI kan klimatförändringen innebära att södra Sverige allt oftare går från meteorologisk höst direkt till meteorologisk vår utan att ha vinter. På västkusten kan det, som i år, innebära att hösten blir onormalt sen. Den 9 november var det fortfarande meteorologisk sommar på flera väderstationer vid västkusten.
Kolla mer här:
https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/ny-normalperiod-infors-vid-arsskiftet-1.166724
SVT Nyheter
Utsläppen
Enligt en ny FN-rapport ligger ländernas nuvarande planer på att minska utsläppen av växthusgaser mycket långt ifrån att klara Parisavtalet.
När forskare lägger ihop ländernas planer på minskade utsläpp av växthusgaser visar resultatet att den globala uppvärmningen blir ungefär 3,2 grader jämfört med förindustriell nivå.
Den nivå som anses vara möjlig att hantera är högst 2 grader – helst 1,5 grader.
Chansen att åtgärda situationen är att satsa på en grön återhämtning av ekonomin i spåren efter pandemin.
Utvinningen
The Production Gap Report, som tagit fram av Stockholm Environment Institute och FN:s miljöprogram UNEP visar på att gapet mellan den planerade utvinningen av fossila bränslen och världens återstående koldioxidbudget har vuxit ytterligare under 2020.
Enligt Parisavtalet behöver utvinningen minskas med 6 procent per år fram till 2030. Förra årets rapport visade att den planerade utvinningen av fossilbränslen kommer att leda till dubbelt så mycket koldioxid i atmosfären, som världens länder förbinder sig till att släppa ut i Parisavtalet.
Och årets rapport visar att gapet har vuxit ytterligare. Under pandemin har visserligen utvinningen minskat tillfälligt med ungefär 7 procent. För att klara 1,5-graders målet skulle det krävas en ungefär lika stor minskning varje år fram till 2030. Så det är en väldigt dramatisk förändring som behövs, enligt forskare.
Och därtill istället för att minska produktionen planerar länderna att öka den med 2 procent per år.
Klimatpolitiken och energipolitiken inte hänger ihop, de är olika aktörer i de flesta länder.
Men det finns trots allt positiva tecken t ex att EU satt ett mål om att minst 30 procent av återhämtningsstödet efter pandemin ska gynna klimatomställningen och att den övriga delen ska vara neutral.
Allt fler länder och regioner förbinder sig också att bli klimatneutrala inom de kommande 30–40 åren, till exempel Kina, Japan, Sydkorea och EU.
Slutligen kan sägas att EU-länderna nu lyckats komma överens om att höja EU:s mål för utsläppsminskningar för 2030, från 40 till minst 55 procent. Klubbas förhoppningsvis igenom 17 december.
Och Sverige
Det mesta av Sveriges återhämtningspaket för COVID-19 har satsats på åtgärder som främjar fossil energi.
I juli 2020 lanserade nämligen fjorton expertorganisationer från hela världen en databas som visar fortlöpande analys av återhämtningspaket för COVID-19 ur ett klimat- och energiperspektiv. www.energypolicytracker.org
Enligt en metodik från Energy Policy Tracker visar forskare vid SEI, som också deltar, en analys som avser de investeringar som beslutats av Sveriges riksdag sedan COVID-19-pandemin bröt ut i mars. Analysen avser investeringar med koppling till energi, bostäder och transporter, och avser inte de satsningar som presenterats i regeringens höstbudget.
Analysen visar att en stor andel, 66%, av Sveriges återhämtningspaket för COVID-19 hittills satsats på åtgärder som främjar fossil energi, främst inom flygbranschen. Totalt har den svenska regeringen antagit energirelaterad lagstiftning i samband med COVID-19 uppgående till 15,24 miljarder kronor.
10, 1 miljarder kronor av investeringarna är kopplade till energi, bostäder och transporter, och satsas på verksamheter som främjar fossil energi. 5,14 miljarderkronor satsas på åtgärder inom förnybar energi. Slutsatsen är att endast 34% av COVID-relaterade investeringar som hittills gjorts satsas på klimatsmarta åtgärder. Detta gäller år 2020 och hittills.
Kolla mer här:
https://www.energypolicytracker.org/
https://www.sei.org/about-sei/press-room/worlds-governments-wind-down-fossil-fuel-production/
http://productiongap.org/
https://www.unep.org/emissions-gap-report-2020
https://www.unep.org/news-and-stories/video/un-sg-message-emissions-gap-report-2020
https://www.iiasa.ac.at/web-apps/tnt/RcpDb/dsd?Action=htmlpage&page=about
