Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 3/2020

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR!


Klövklippning före betessläpp

Se film om klövklippning här!

Årets viktigaste genomgång och kontroll av klövarna är före betessläpp. Fåren har då gått på den mjuka ströbädden och klövarna är ofta i behov av klippning eftersom de inte slits på ströbädden. Klipp yttervägg och tå vid behov och passa på att kontrollera klövspalterna och kronranden så att de ser normala ut.

Vår klövatlas med bilder på de vanligaste klövförändringarna hos får finns här!

Bilder på CODD, den nya smittsamma klövsjukdomen finns här!

Vill du lära dig mer om klövar och få en genomgång av veterinär och samtidigt få din besättning certifierad som fotrötefri med F-status? Anmäl dig till Klövkontrollen här!

Kom ihåg fästingprofylax!

I vissa svenska fårbesättningar kan fästingburen smitta orsaka stora problem och då rör det sig i första hand om sjukdomen betesfeber (anaplasmos). Betesfeber orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum som trycker ner immunförsvaret och banar väg för andra infektioner.

Symptom vid betesfeber är hos lammen hög feber (upp till 42 grader) påverkat allmäntillstånd, nedsatt aptit, hälta och plötsliga dödsfall. Hos de vuxna brukar det finnas en viss immunitet även om det förekommer fall av sjukdom.

Anaplasma sprids med fästingar och problem förekommer f.f.a. på Gotland, Uppland och längs östkusten. Dock har infekterade fästingar hittas i många andra delar av Sverige. Infektion sker då fästingen suttit fast 24 – 48 timmar och inkubationstiden är 4 till 8 dagar.

Läs mer hur diagnos ställs och hur du kan behandla mot fästingar här!

Viktiga kom ihåg på betet

  • Vatten - Att ge djuren tillgång till rent dricksvatten är ett basalbehov som ska uppfyllas.

  • Salt - Djuren behöver ha tillgång till saltsten för att kunna tillgodose sitt saltbehov.

  • Mineraler – Djuren har behov av mineraler även under betesperioden. Lösa mineraler är att föredra då dessa är lättare för fåren (och framförallt lammet) att äta tillräcklig mängd av. Placera gärna ut mineraler på olika platser i hagen så att alla djuren lätt kommer åt att äta. Det är en fördel om mineralerna kan skyddas för regn. Tag hjälp av din foderrådgivare för att få lämpligast sammansättning på betesmineralerna eftersom djurens mineralbehov till viss del är olika på stall och bete. Läs mer här!
  • Kraftfoder - Låt gärna lammkammaren följa med ut på betet för att hålla igång lammens tillväxt.

Kort om knott

I hela landet finns det en del betesmarker med alltför gott om knott som kan besvära betande får. Knottens larver utvecklas (till skillnad från myggans) i rinnande vatten, och till exempel vid en tidig varm vår kan det bli masskläckning av dem.

De små flugliknande insekterna sticks inte men ger svidande bett på tunn hud – på fårens huvud, på juvret etcetera. Fåren kan bli märkbart irriterade och t o m dödsfall har rapporterats. Diskutera gärna med din veterinär om du behöver ingripa och i så fall vilket preparat du kan använda – olika typer av spot-on eller pour-on.

Följ branschens satsning #kollpålammen

Passa på och få gratis digital rådgivning!

Mer information och hur du anmäler dig hittar du här!

Betet! Mät och Väg, bli framgångsrik!

Bete är en viktig resurs för Lammproducenten. Betet är förstås en del av det årliga näringstillskottet för djuren men i många fall även en viktig inkomstkälla till företaget. Hur betet används ute på de olika företagen är förstås väldigt olika och helt beroende på vilken typ av produktion man har. I den bästa av världar har man valt produktionsform av lamm efter vilka förutsättningar gården har eller vilka resurser som man kan fånga till en rimlig kostnad.

Theo den Braver

Traditionellt delar vi upp betet i två olika kategorier. Vi pratar om Naturbete eller Åkermarksbete. Ett Naturbete definieras av att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att påverka vad som växer där. Naturbetet brukat klassas i sex olika kategorier, dessa kategorier definieras efter vilken biotop betet har eller vilka växter som trivs på just den marken.

Tabellens tal är ungefärliga siffror och bygger på många olika försök och undersökningar och skall ses som en hjälp att förutse den mängd näring som kan finnas tillgängligt för mina djur. (Egen sammanställning)

Som man ser i tabellen är det inte stora mängder tillgänglig näring/ha på ett Naturbete, man skall inte förvänta sig att lamm kan få tillräckligt med näring, över tid, för att växa normalt mellan 250 – 300 g/dag, även fast de går tillsammans med sin Tacka.

Graf från Josefin Backs Examensarbete ”Betetsavkastning från olika typer av naurbetesmark, en fält och metodstudie” Uppsala 2011. Gå = Gammal åkermark, Frisk = Friskmark, Torr = Torrmark, Skuggpåverkad = Skuggpåverkad mark (Skogsmark).

I denna graf så ser vi hur den tillgängliga mängden bete varierar över sommaren. Dessa två bilder sammantaget ger insikten att det är väldigt utmanande (inte omöjligt) att få lamm att växa på ett naturbete. Jag rekommenderar därför att man i första hand håller växande lamm på andra arealer, där man lättare kan påverka näringsinnehåll och mängd tillgängligt bete, dvs åkermarksbete.

Åkermarksbete

Åkermarksbetet är som det låter ett bete som sker på Åkermark. Åkermark definieras av att den är plöjningsbar. Jag kan alltså påverka vad som växer på min åkermark i mycket större utsträckning än på mitt Naturbete. Även åkermarken har sina begränsningar då jordmån och årsmån i första hand styr vad som är lämpligt att odla där. Men grejen är att jag kan påverka avkastningen/ha genom att välja art och sort, välja att gödsla samt välja att putsa och beta marken på ett sett så den avkastar näringsrikt bete avpassat till mina djur.

Planen

När betessäsongen börjar skall man ha gjort upp en plan för hur man tänk använda betet, dvs en betesplanering. Här finns många varianter, men genomgående är att Rotationsbete är det mest resurseffektiva. Tänk på att betet växer väldigt snabbt och intensivt i början av säsongen och det finns ofta risk att betet hinner förväxa om jag inte lyckas ha en väl avpassad mängd med djur/ha. Om betet förväxer så minskar mängden tillgänglig näring för lammet. Det är viktigt att ha mindre fållor med hög beläggning samt att byta fålla ofta 2 eller 5 dagar per fålla. Detta gör att fåren betar allt gräs inte bara det smakliga gräset, följden blir färre betesrator och högre avkastning. Missar man här och betet förväxer måste man putsa eller skörda. Det är inte optimalt då det är svårt att putsa ner betet till 4-5 cm höjd så att betet växer till igen, som om det vore betat. Det bästa är att avpassa mängden djur och areal efter tillväxten på betet. När vi kommer lite längre fram i säsongen, mitten av juni till slutet av Juli, minskar ofta tillväxten på bete då det börjar bli varmt och torrt. I denna tid gäller det att ha extra arealer man använda för att säkerställa att näring finns till lammen ex, vis åkermark som man tidigare skördat. Här skall man även vara beredd på att stödutfodra lammen för att inte tappa tillväxt. I slutet av juli, början av augusti så brukar betet komma igång igen och man kan åter börja avsätta mer areal till skörd istället för bete.

Mäta Bete

För att kunna planera/utvärdera min produktion så måste jag kunna mäta ett resultat av något, det kan tex vara tillväxt på lammen. Mät löpande tillväxten på lammen, detta talar om för dig om dina lamm kan tillgodogöra sig den mängd näring som finns på bete. Det gör även att du vet om du måste agera på något vis tex, tillskottsutfodra eller ta träckprov för att ev, avmaska osv. En vikt på lammet berättar för dig hur det ser ut just nu, inget om hur det ser ut om två veckor. Därför behöver vi även försöka att förutse hur mycket näring jag har på betet till mina lamm om exempelvis 14 dagar. Det finns många olika metoder för att mäta bete. Jag har översatt och skapat en enkel metod som kommer från Irland och TEAGASC (The Agriculture and Food Development Authority). Den bygger på att mäta betets höjd och densitet med tumstock och skrivplatta. Men översätter sedan detta med hjälp av tabellen ovan till kg ts/ha.

Gör så här!

Skriv ut den här pdf-filen! Investera i en skrivplatta och en tumstock. Fäst bladet på skrivplattan och gå ut på betesmarken. Släpp skrivplattan på marken och mät med tumstocken från marken till skrivplattans kant, ligger den snett så ta ett medeltal. Gör ett antal mätningar/ha. Ju fler, desto säkrare prognos. Skriv in mätningarna för fältet och titta i tabellen överst på bladet för att få tillgänglig mängd bete/ha. Skriv in detta i tabellen på ”Tillgångssidan”. Räkna ut totalmängd kgts/ha. Gör detta för alla dina beten. Summera sedan alla fält längst ner på bladet (A).

Nu vänder du på bladet och fyller i ”Behovssidan”. Fyll i antal djur i respektive ”produktionsfas” och räkna fram behovet för var produktionsgrupp med djur. Summera sedan behoven hos alla grupper längst ner på bladet (B). Dividera Tillgångstalet (A) med behovstalet (B) så får du fram hur många dagar ditt bete räcker till om det slutar att växa idag. Dvs ditt lager av tillgängligt bete.

Lager

När antalet dagar är fastställt så kan man börja fundera på hur mycket ”förråd” av bete är rätt för mig. Den Irländska rekommendationen ser ut som tabellen här intill. Att översätta den till Sverige är nog fel då vi har väldigt olikt klimat i Väst, Öst, Syd och Norr. Men det är rimligt att planera för ca 50-60 % större lager i betessvackan (slutet av juni till slutet av juli) jämfört med i slutet av maj. Det är i slutet av maj, början av juni, som tillväxten är som störst på spätt fint bete.

Är din beredskap mot Corona god?

Med anledning av den förhöjda risken för spridning av Coronaviruset (Covid19) vill vi uppmana dig som företagare att se över din beredskap för att hantera oplanerade situationer. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) belyser vikten av att planera för personalbrist och poängterar att alla aktörer/företag behöver arbeta för att säkerställa kontinuitet i sin verksamhet.

Läs mer här!

Mailadress

Kom ihåg att meddela oss om du byter mailadress, så att du inte missar att få nyhetsbrev, inbjudan till kurser med mera!

Meddela oss om du vill få nästa faktura som pdf-fil till din mailadress! Till kunder som önskar pappersfaktura kommer vi att fortsätta erbjuda detta, dock mot en administrativ avgift på 45 kr per fakturautskick. Detta kommer införas under året.

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.