Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!


Renare luft i Stockholm.

Besök oss på http://www.miljoutbildning.se


Coronatrött? Men planeten är inte det! Inte på långa vägar.

 

Det har väl knappast undgått någon att luften är bättre därute? Färre bilar och utsläpp gör att planeten snabbt repar sig. Luften blir klarare och renare och djurlivet återvänder sakta och tar mark, som vi människor erövrat.

Det är en fantastisk sanning att vissa saker kan repa sig, men oavsett stopp i produktionen i de stora utsläpparländerna, så går vi vidare mot nya maxnivåer. Påbörjade processer tar inte slut eller paus bara för att vi slutar släppa ut i ett par månaders tid. Det är ju något som vi hållit på med länge, och som accelererat i 40 års tid eller mer.

Nu vore det väl verkligen på plats att starta den grönare linjen med fossilfria investeringar överallt. Men det är ju önsketänkande. Alla vill att hjulen börjar rulla så snabbt som möjligt, och någon klimatkris ser man inte så långt ögat kan nå.

Hur kort minne har vi egentligen, vi människor?

Det görs lite här och var i alla fall, men de stora utsläpparna lyser med sin frånvaro. Europas städer satsar på att få bort lite av den dåliga luften, att få ner biltrafiken och uppmuntra cykling.

I Paris omvandlar man 650 kilometer gator till cykelbanor, och i Storbritannien satsas 3 miljarder på upprustning av cykel och gångbanor. Ett ambitiöst program ska förvandla Paris till ”15 minutersstaden”, så att alla invånare på 15 minuter ska kunna nå sina jobb, skolor, grönområden, restauranger och shopping. Och Coronakrisen kan vara ett bra tillfälle att snabba upp denna process och inte tillåta invasionen av luftföroreningar och bilar igen, tänker man där.

”Föroreningar är redan en hälsokris och en fara – och i kombination med coronaviruset är det en synnerligen farlig cocktail. Så det kommer inte på fråga att ta bilen till city är en lösning, då den faktiskt kan förvärra situationen”, sade Anne Hidalgo Paris borgmästare i ett uttalande nyligen.

Och man har redan påvisat att människor som utsatts för höga värden av luftföroreningar tenderar att bli sjukare av det nya viruset. Så det finns all anledning att starta ett nytt tänk kring luftföroreningar.

Kolla mer här:

https://www.independent.co.uk/environment/coronavirus-air-pollution-carbon-dioxide-impact-environment-climate-crisis-a9446031.html?utm_medium=Social&utm_source=Facebook#Echobox=1585946408

 

https://www.theguardian.com/environment/2020/apr/07/air-pollution-linked-to-far-higher-covid-19-death-rates-study-finds

 

https://www.forbes.com/sites/carltonreid/2020/04/22/paris-to-create-650-kilometers-of-pop-up-corona-cycleways-for-post-lockdown-travel/#33c34af154d4

 

https://www.svd.se/nytt-co2-rekord-hogsta-halterna-pa-tre-miljoner-ar 

 

Har nån här hört talas on Fossilkollaps? Vågar vi tro på att pandemin räddar oss från en annan, kanske värre, kris än den som nu pågår? Därom spekuleras det nu på många håll. 

Ska man ta chansen att ställa om samhället när allt ändå står och stått på ända, och ännu gör det? Så går diskussionerna.

För hur ska vi annars komma fram till: 

 “För att minska växthusgasutsläppen med minst 85 procent behöver i stort sett all användning av fossila bränslen upphöra i samhället”.

 

  

Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 



Välkommen med din beställning till:

www.miljoutbildning.se

 

Ha en fortsatt bra dag!


Var rädda om er och om alla era medmänniskor. Håll avståndet och följ råden från myndigheterna. 



Vi sponsrar för framtiden, såväl unga som gamla. Vad gör du?


Blommande träd så långt ögat kan nå.


Klimatsmarta är vi det?

 

Släcker du lampor, pantar burkar och sorterar dina förpackningar. Dessutom använder du en tygkasse när du handlar. Och du tror att du gör väldigt mycket för klimatet. Inte.

Du kanske till och med tänker på klimatet hela tiden men allt det vi gör är småsaker med försumbar effekt. Det krävs rejält mycket mer än så, säger forskarna nu.

Vi människor är känsliga för vad andra väljer eller väljer bort. Att välja bort signalerar fara, det är en normpåverkan där vi tror att andra har information som vi inte har. Många gånger anger vi något som vi tror eller anser vara rationella skäl till att vi agerar på ett visst sätt.

Vi vänjer oss vid saker som ofta återkommer, så kallad habituering. Vi väljer att bortse ifrån information som återkommer ofta t ex att havsisar smälter vid Antarktis, eller att djurarter riskerar att försvinna. Det blir vardagsinformation som vi bortser ifrån.

I Kalifornien kunde forskare genom analyser i sociala medier se att människor efter en tid vänjer sig vid extrema temperaturer, och börjar normalisera att det förekommer extremväder och temperaturrekord. Vår referensram för vad som är normalt sträcker sig ofta bara några år bakåt i tiden. Dessutom, vi gillar inte förluster, vi har en förlustaversion. Det betyder att vi undviker hellre förluster än skaffar oss vinster. Visst låter det lite konstigt. Men allt detta innebär att i och med att vi har fokus på vad vi behöver ge upp, så triggar det vår förlustaversion, och i och med det blir vi mindre benägna att förändra vårt beteende.

Så att vi fattar irrationella beslut är inget nytt. Och högst mänskligt. Men hur ska vi då få till förändring tänker vi alla då? Ja, det är en bra fråga.

– Det mest tröstrika i klimatkrisen, men också i coronakrisen, är att vi är en väldigt anpassningsbar art. Två av människans framgångsfaktorer är att vi är anpassningsbara och att vi kan samarbeta med varandra, säger Frida Hylander, en av forskarna som intervjuats i SvD. Kanske finns det hopp ändå?

 

https://www.pnas.org/content/116/11/4905

 

https://www.svd.se/tankefelen-som-far-oss-att-tro-att-vi-ar-klimatsmarta 

 

https://www.svd.se/sex-tips-for-att-bli-lite-klimatsmartare 

 

 



Och så hälsan

Och om ni trodde att det räcker med elände nu så icke. COVID19 visst men bakom hörnet väntar annat som riskerar att spridas i takt med stigande temperaturer.


Enligt senaste rapporten kommer mönstret av infektionssjukdomar att förändras till följd av klimatförändringarna. Varmare och mer extrema väder ökar redan smittspridningen av bland annat denguefeber globalt, kan vi vänta oss sjukdomen i Sverige? Ja, det kan vi.

Klimatförändringar påverkar redan i dag spridning och överföring av så kallade vektorburna sjukdomar, som överförs via insekter eller fästingar. I takt med ett allt varmare klimat så väntas dessa smittor öka.

Dengue till exempel sprids av två olika myggor. Aedes aegypti som orsakar de flesta stora epidemierna, trivs bäst i tropiska miljöer, alltså inte i Sverige. Man tror att den tar sig till södra Europa men inte de norra delarna.


Däremot har en andra denguebärande myggan, Aedes albopictus (tigermyggan), börjat spridas norrut. Redan har man hittat den i Tyskland och det är bara en tidsfråga innan vi har den hos oss. Den gynnas av ett varmt och jämnt klimat med milda vintrar.

Smittvägarna är samma för andra typer av sjukdomar som till exempel nilfeber, orsakat av West Nile-virus, som är myggberoende men också beroende av flyttfåglar.

De återkommande denguefallen i södra Europa inträffar när en resenär som har fått med sig viruset gör så att myggorna i Europa blir virusbärande. Det är också scenariot för Sverige, när klimatet tillåter myggorna att överleva vintern. Med dagens snabba uppvärmning är det nog inte långt borta.

West Nile-virus har förekommit på fåglar i Tyskland efter eskalerande utbrott i Europa, och närbesläktade virus har hittats i döda fåglar på Öland.

Tyvärr är dessa sjukdomar inte de enda som riskerar att öka i en varmare värld. Många andra infektionssjukdomar, som gynnas av klimatförändringarna, står på kö. Det finns en smygande smittorisk för sjukdomar som är klimatkänsliga, längre fram i tiden när klimatet värms upp. Det är en osynlig risk som redan ökar, men kanske inte syns förrän flera decennier framöver.

Kolla mer här:

https://www.bbc.com/news/health-52351290

https://www.lancetcountdown.org/

 


Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! EcoEducate!


EcoEducate - för dej och framtiden

Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!



Tips och råd i Coronatider från Frankrike.


Hur blir det med maten?

Ja, hur blir det med vår livsmedels-försörjning?

Redan nu har ju människor börjat spara i garderoberna för sämre tider. ”Preppers” är inte längre något skällsord utan en högst medveten person som vi alla bör vara nu. I alla fall om man ska lyssna på MSB. Klarar du en eller flera veckor utan att handla mat? Och att laga den? Och vatten då?

Sveriges självförsörjandegrad är runt 50 % sägs det. Men frågan är om den inte är lägre än så, om man betänker att en hel del av såväl från till utsäde som mat till djuren, exempelvis kraftfoder importeras. Och därtill arbetskraften i jordbruket.

Coronakrisen har verkligen satt detta under luppen. Kommer vi att få köpa den mat vi är vana vid i affärerna? I södra Europa har människorna suttit i karantän, och effekterna av detta har vi ännu inte sett. Men anat.

Här i Sverige är vi beroende av vår livsmedelsproduktion, och helst skulle den öka. Vi är starkt importberoende när det gäller just mat. Dels är mer än hälften importerat dels har vi inga fler beredskapslager, dessa stängdes ned. Innan dess fanns planering för att vi skulle klara en avstängning i flera år. Och hur blir det nu?

Så klart att hushållen försöker hamstra åtminstone torrvaror för att ha ett hemmalager. Det kan bli aktuellt att använda det.

Regeringen har förberett för en eventuell ransonering av livsmedel, och fört en dialog med Ica, Coop, Hemköp och Willys i förebyggande syfte, företag som fått en samhällsbärande funktion i och med krisen.

Men det är nödvändigt att stärka upp hela leveranskedjan för att klara livsmedelsförsörjningen i Sverige. Grönsaker och frukt kan det bli brist på ganska snart,   framför allt på grund av svårigheten att få hit arbetskraft, och att få svenskar att vilja arbeta inom de gröna näringarna.

– Vi måste hitta ett smörjmedel för att få arbetslösa i Sverige att ta jobben. Vi har sänkt kraven för a-kassan till tre månader. Räcker det för att fler ska ta jordbruksjobb? Det är sånt vi tittar på nu, säger Jennie Nilsson, landsbygdsminister  till SvD.

Men vi måste ta lärdom själva och försöka få till en bättre livsmedelssäkerhet.

– Det finns en väldigt stor potential att både öka livsmedelsproduktionen, men också livsmedelsförädlingen och exporten. Ett av syftena är såklart att vi ska ha en högre självförsörjandegrad och då bli mindre sårbara. Men det är också en stor potential med jobb och tillväxt i hela landet, därför är frågan viktig på flera olika sätt.” enligt Jennie Nilsson (S) som tror det är viktigt jobba brett för att öka livsmedelsproduktionen.

 



Är det barnen som tar jobben?

Vill nån jobba inom jordbruket?

Eftersom gränserna är stängda och människorna inlåsta stannar skördarna i marken eller i träden. Och bönderna är förtvivlade i hela Europa. De arbetare som vanligtvis arbetar inom jordbruket och som skördar kommer från Östeuropa, eller från norra Afrika om man befinner sig i sig i södra Europa.

Och alla skriker nu efter arbetskraften som inte kommer in i länderna. Bönderna i såväl Sverige som i Europa vill chartra egna plan och hämta hit arbetskraft. Men det är stopp vid gränserna.

Men det sägs att i länderna är det många som kan tänka sig att ta ett jordbruksjobb. Tyvärr så är ju lönerna inte alls som de förväntat sig för dessa ofta tunga, smutsiga jobb. Och att få bönderna att höja lönerna verkar inte fungera. Vi konsumenter verkar inte vara beredda att betala det som det faktiskt kostar oss att få maten på bordet, om våra egna arbetare i landet skulle ta dessa jobb?

På det sättet kommer vi aldrig att nå en högre livsmedelssäkerhet. Beroendet till utländsk billig arbetskraft och import kommer i stället att bestå.

https://www.svd.se/livsmedelskris-hotar-nar-arbetskraften-inte-far-resa

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/landsbygd

https://epochtimes.se/Sverige-sjalvforsorjande-pa-livsmedel-till-50-procent

https://www.svt.se/nyheter/sa-klimatsmarta-ar-klassiska-middagsratterna 

 



Nuvarande umgängesform.


Testa gratis!

Som vanligt bjuder vi här på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhets-utbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 

 


Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se

 


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:



Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be

  

Produkter:

https://youtu.be/-0tSl4o6vmk

 

Kemikalier:

https://youtu.be/dvjp3zoDqxE



KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

 

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 



Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.