Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nya nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!

Shop until you drop? Konsumtionen tar över våra liv?

EcoEducate - för dej och framtiden hittar du på www.miljoutbildning.se

Är det konsumtionen som styr våra liv?

Klimatutvecklingen vs konsumtionen

Klimatutvecklingen, blir den värre än man trott? Ja, i alla fall om man arbetar med de nya klimatmodellerna, som på SMHI.

Modellen visar att den globala uppvärmningen i olika scenarier blir cirka en halv grad mer än tidigare prognoser, samt i det lägsta scenariot blir den globala uppvärmningen 2,4 grader. Det kommer att få konsekvenser. Stora konsekvenser, och oöverskådliga.

Isen smälter snabbare än vad i tidigare trott, och överhuvudtaget måste vi försöka minska utsläppen mycket och ännu snabbare om vi vill leva upp till Parisavtalet, säger SMHI. Men hur ska det gå till? Intet nytt (inte mycket i alla fall) på klimatfronten hittills.

Och en mycket stor del beror på vår ohejdade konsumtion, och därmed de utsläpp av olika slag, till luft, vatten och land som denna förorsakar. Och inte blir det bättre av att det råder stillestånd eller till och med ökning vad gäller utsläpp och inga minskningar, produktionen av fossila råvaror ökar alltjämt och till och med våra pensionsförvaltare ökar sina investeringar i icke förnybart.

Blir det ännu en papperstiger?

 

Se mer här:

https://www.tv4play.se/program/nyheterna/12507037?fbclid=IwAR1xc0a4rMP__83dnnM5kOAJk3yBnCsKGwg72sPeAQnqORXH7KT0nlEBYgo

 

Lite tips om film:

https://www.youtube.com/watch?v=rXJKfOdyT3Q

https://www.youtube.com/watch?v=JYFMCU8L0zU

Kolla också in:

https://www.dn.se/nyheter/varlden/11000-forskare-varnar-akut-klimatkris-pa-jorden/

 

https://www.iflscience.com/environment/untold-human-suffering-unavoidable-as-world-scientists-declare-climate-emergency/

 


Slavar under konsumtionen?

Är vi slavar under konsumtionen?

Ja, det är vi om man får tro en del forskare. Marknadsföring med hjälp av idealiserade identiteter i reklam och ständigt utbud av nya versioner av produkter vi redan har, skapar en konsumtionskultur som både är skadlig för klimatet och för planetens biodiversitet. Och också för vårt och andra människors välbefinnande.

Så låter tongångarna nu i forskningen om marknadskrafterna och identitetssökandet som vi hela tiden strävar efter att följa och identifiera oss med, för att hitta mening med vårt liv.

Vi är rika vad gäller arbete men har inte tid att reflektera över tillvaron, och konsumerar därför ännu mer, och  inte igenomtänkt. Så kallade ”marketplace stressors” och ”structural life stressors” styr vårt beteende, och vårt liv.

Oroväckande nog så är det väldigt få människor som inser hur stark vår konsumtionskultur är och varför det inte hjälper att informera konsumenter om att de inte bör konsumera alltför mycket. Men det kan finnas lösningar, och det måste till lösningar.

Här är några förslag:

Höj priserna på det som produceras ohållbart och sänk dem på det som produceras hållbart, exempelvis med grön skatteväxling, vidare att beskatta materialflöden och energi.

Mycket hårdare marknadsföringsregler, dvs hur annonser får utformas och exponeras.

Koppla ihop konsumtionsfrågan med frågan om vår hälsa, t ex att det inte är hälsosamt att arbeta så mycket som vi gör. Därför kan även kortare arbetsdagar vara en del av lösningen.

Fast fashion är boven?

Textilindustrin står globalt sett för cirka 10 procent av alla utsläpp av klimatgaser. Andra utsläpp och konsekvenser inte medräknade t ex landutnyttjande för odling av ny fiber, vattenfrågan, vattenutsläpp, plastutnyttjandet (polyester mm) med mera, med mera.

Och om man som konsument tror att näthandla är klimatsmart, vet man då hur mycket transporter som krävs för t ex returerna och vad som händer med returnerade varor? Betänk att var tredje vara som köps skickas i retur.

Men andra går en annan väg och breddar utbudet i butikerna med ett second hand-sortiment och kläduthyrning, där de förutom att sälja kedjans egna märken även säljer ett second hand-sortiment från Myrorna. Intressant kombination med tanke på butiksdöden som många kedjor nu slåss emot. Vi fortsätter följa denna spännande trend.

Kolla in här:

https://www.svt.se/nyheter/konsument/natshoppingens-svenska-returer-skickas-via-polen?cmpid=del%3Afb%3A20191106%3Anatshoppingens-svenska-returer-skickas-via-polen%3Anyh%3Alp

 

https://www.breakit.se/artikel/22407/vi-sparade-natjattarnas-returer-sa-langt-aker-kladerna-som-du-lamnar-tillbaka

och här

https://www.breakit.se/artikel/22408/hela-listan-sa-gor-32-stora-e-handlare-med-sina-returer

 

https://wef.ch/2CrwgX7

 

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/rekord-for-julhandeln-igen

 



Kläderna används 8 gånger! Och sen då?

Kläderna

Näst efter livsmedel, bostäder och transporter är våra kläder den stora utsläppsboven.

Inom EU har textilkonsumtionen ökat med 40 procent mellan åren 1996 och 2012, och kläderna används i genomsnitt sju till åtta gånger och behålls i två till två och ett halvt år. Klimatutsläppen från textilkonsumtionen hamnar på femte plats för privatkonsumtionens klimatutsläpp.

Nu ska EU vända utvecklingen och enligt EEA, europeiska miljöbyrån, måste systemen för hyra ut och prenumerera/leasa kläder utvecklas, och second hand försäljningen öka.

 

https://www.eea.europa.eu/highlights/private-consumption-textiles-eus-fourth-1

 


Besök oss på http://www.miljoutbildning.se


Konsumtionen och transporterna är de stora bovarna?

Nu har EU:s medlemsländer lyckats minska sina utsläpp så mycket att unionen når sitt mål att minska utsläppen med minst 20 procent till år 2020, räknat från 1990.

Den totala utsläppsminskningen är hittills 23,3 procent jämfört med 1990 års nivå, enligt EU:s miljöbyrå, EEA. So far so good.

Men bara tre länder, Grekland, Portugal och Sverige, förväntar sig att nå det svåra 2030-målet i tid med nuvarande politik och åtgärder, dvs målet att fördubbla minskningen till 2030, då utsläppen alltså ska ha minskat med 40 procent.

Belgien, Kroatien, Frankrike, Ungern, Italien, Slovakien och Spanien uppger att de inte kommer att nå målet. Många nya politiska åtgärder krävs i många länder, och precis som tidigare år är det transportsektorn som är det största problemet. Alltjämt ökande växthusgasutsläpp och otillräcklig övergång till förnybara bränslen är orsakerna till att det ser ut att bli svårt att lyckas i flera länder.

Och det är väl inte så konstigt med tanke på att det bara produceras än mer fossilt, och gapet mellan klimatutfästelser och faktiskt planerade fossila investeringar, och produktion, bara växer. Enligt senaste rapporten är vi på väg att fram till år 2030 producera mer än dubbelt så mycket kol, olja och gas. Än lyser möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen med 1,5 grader med sin frånvaro.

 

Kika mer här:

https://www.eea.europa.eu/highlights/climate-change-significant-drop-in

 

Och en liten tankeställare kommer här:

 

https://www.svtplay.se/video/24426661/korrespondenterna/korrespondenterna-sasong-23-shop-til-you-drop?start=auto

 och en till:

http://productiongap.org/2019report/

EcoEducate - för dej och framtiden

Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!


Vill ni också förstå sambanden lite bättre?

Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! Som vanligt bjuder vi på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhets-utbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 



Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se

 


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Från senaste uppdaterade kursen Bygga en hållbar värld: 

Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be


KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

 

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 


Kort och gott från Sverige och omvärlden.

 

Matsvinn redovisas!

Hurra för Lidl, som är den första och hittills enda livsmedelskedjan som redovisar matsvinn med total transparens, något som länge har efterlysts av branschen.

I hållbarhetsrapporten 2018/19 är Lidl den enda livsmedelskedjan i Sverige som redovisar matsvinn i ton. Där visar man att matsvinnet uppgick till 1,78 procent (ca 6 400 ton) av andel såld mat under verksamhetsåret. Halvårsrapporten för mars – aug 2019 visar en minskning och under perioden uppgick matsvinnet till 1,72 procent av andel såld mat.

Med billigare frukt-och -grönt-lådor, mycket reducerade priser för snart utgångna datum samt att de tagit över brödansvaret från Fazer, gör att svinnet minskar snabbt. Med konsumenternas hjälp. Nu hoppas vi att resten av branschen följer efter!

 

Äter du fulost eller fulskinka, Svensson?

WWF har tagit fram sin senaste köttguide, som syftar till att ge råd såväl till konsumenter som restaurangägare, att hitta köttvaror med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Köttslagen som finns med bedöms enligt fem kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika, och presenteras i form av ett trafikljus. Helhetsbedömningen av respektive köttslag ger grönt, gult eller rött ljus.

Importerad kyckling med märkningen ”EU-ekologiskt” och svensk Kravmärkt kyckling får grönt ljus, omärkta svensk kyckling gult ljus och omärkt kyckling från exempelvis Danmark får rött ljus. Årets version av köttguiden omfattar även griskött från EU-länder som Italien och Spanien.

I år bedömer guiden även ostar som kan ersätta köttet, som halloumi, feta, mozzarella och chèvre. Ost från Sverige och som är ekologisk är de bästa valen, medan omärkt cypriotisk halloumi, grekisk feta och tysk hårdost får rött ljus.

Kolla in:

https://www.dn.se/nyheter/rott-ljus-for-skinka-fran-italien-och-spanien/

 och

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maten-som-ar-bra-for-dig-ar-ocksa-bra-for-andra-samma-livsmedel-skyddar-bade-halsa-och-miljo/

 

Lite tips:

https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/19-7517-kottguiden_191025_final-2-1.pdf

 

https://atajorden.com/utmaningarna/

 

Den 7e största utsläpparen i världen är SUVen!

Experter varnar för att en kraftig global försäljningsökning av stadsjeepar (suvar) hotar klimatmålen och motverkar de koldioxidminskningar som uppkommer till följd av användningen av elbilar och småbilar.

Utsläppen från stadsjeepar har på global nivå ökat med 550 miljoner ton koldioxid sedan 2010, till 700 miljoner ton. Stadsjeepar är därmed den näst största orsaken till ökningen av de globala koldioxidutsläppen sedan 2010. Det är bara energisektorn som står för en större andel.

Visste du att stadsjeepar i genomsnitt förbrukar cirka en fjärdedel mer energi än medelstora bilar. Större och tyngre bilar är också svårare att elektrifiera enligt IEA.

Kolla in:

https://www.iea.org/newsroom/news/2019/october/growing-preference-for-suvs-challenges-emissions-reductions-in-passenger-car-mark.html

 och här:

https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2019/oct/25/suvs-second-biggest-cause-of-emissions-rise-figures-reveal?fbclid=IwAR2zWFxtwWIDru_OD3RIOPiiL9pSqKhbq4Qm8rsMnsT2PteKZR5cFezAK00

 

http://supermiljobloggen.se/nyheter/2019/10/svenska-utslapp-fortsatter-att-oka

 

Och elbilarna då?

Det finns mycket att säga om elbilar och elhybrider. Men det verkar som att inga bilar levereras under slutet av 2019? Eftersom EUs regler om utsläpp gör att leverantörerna håller på bilarna till nästa år!

Lite kontraproduktivt kan man tycka. Mer om detta kommer.

Kolla:

https://www.dn.se/ekonomi/jonas-froberg-darfor-kan-du-skylla-pa-eu-nar-du-blir-utan-elbil/

 

Och så flyget då…

10% av svenskarnas utsläpp kommer från flyget. I snitt flyger en svensk en gång per år. Mer om flygskammen i nästa månad, för då åker vi igen som aldrig förr, många av oss, till varmare breddgrader. Ingen skam där inte.

Kolla:

https://esvd.svd.se/svenskadagbladet/50149/article/993939/74/1/render/?token=5df5e82b6dcbbe468daaaf062850a11d&fbclid=IwAR2oV370xGStdStfvsiEgNLJQUhbxDS8Fqwp8w170b__y0QxOXJlxQP1pa4

 

Och skräpet då?

Med ökad konsumtion kommer automatiskt mer avfall. Det var väl knappast någon nyhet.

Och turismen drar med sig enorma mängder avfall, och en del hamnar i havet. Men nu börjar man se om sitt hus.

Exempelvis Grekland vill stoppa engångsplasten och skydda sin ekonomi, där turismen är en enorm inkomstkälla och nedskräpninge ett direkt hot mot den.

Kolla här:

https://www.businesstimes.com.sg/consumer/greece-fights-for-its-beaches-and-gets-tough-on-plastic-pollution

Och vårt skräp varifrån kommer det? 

https://www.hsr.se/sites/default/files/skraprapport_2019_digital_lagupplost.pdf

 


Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.